Skånsk landsbygdskraft

Viss verksamhet måste ligga på landsbygden

Lars Jonasson är lantbruksekonom och agronomie doktor. Han hjälper bl a lantbrukare och andra företag på landsbygden med deras ekonomi.

 

Lars Jonasson

Landsbygdsföretagens lönsamhet och bärkraft har ökat, vad anser du om det påståendet?

– Det tar avstamp i landsbygdsprogrammet och de stöd som det har bidragit med. Vi vet inte hur det hade sett ut utan stöden, men förmodligen har det gett ett plus att man skjutit till dem. Kortsiktigt statiskt är det givetvis så att lönsamheten ökar om företagen får mer pengar. Den långsiktiga effekten är mer osäker eftersom det uppstår en rad följdeffekter, kostnaden för mark kan öka, produktpriserna kan sjunka osv. Mycket av tillskottet kan därmed gå vidare till andra än företagen på landsbygden.

 

Är det bra att man tillsätter pengar?

– Det finns en poäng med miljöstöden, men vissa stöd kan man ifrågasätta, t ex gårdsstöden. Fast visst, i en vanlig bokföring är det ju såklart bättre att få in en stor summa pengar än att inte få det. Miljöstöden är alltså bra på det viset att samhället köper en miljötjänst som både ger bättre miljö och ökad aktivitet på landsbygden. Lönsamheten för landsbygdsföretagen kan också öka något, men det mesta går till ersättning för ökad arbetstid m m. För företaget blir det ungefär detsamma som att kommunerna köper in tjänsten snöröjning av landsbygdsföretagen. Gårdsstödet har däremot mycket svag koppling till någon fysisk förändring på företagen. Det är mest en penningtransferering som skall ge ökad inkomst. Frågan är dock hur mycket pengar som verkligen stannar hos landsbygdsföretagen. Även detta är givetvis bra, om man inte väger in frågan om pengarna kunde ha använts bättre på något annat sätt.

 

Hur mäter man bäst lönsamheten i landsbygdsföretagen?

– Mycket svårt! Flertalet företag är enskild firma och då skulle man kunna gå på sammanlagt resultat av verksamheten (kod R17 i deklarationen). Den taxerade inkomsten skulle vara lättare att få fram men den är så påverkad av olika skattedispositioner mm att den i princip saknar relevans för frågeställningen. För de företag som drivs som aktiebolag har jag inget förslag eftersom det finns så många sätt för ägaren att hantera en eventuell vinst; utdelning, lön, kvar i företaget, ökar arrende på mark som ägs privat (enskild firma) m m.

 

Lars Jonasson Foto: Frida Jonasson

Vad ser du framöver som viktiga områden som kan skapa en ökad lönsamhet och bärkraft för lant- och landsbygdsbrukarna?

– De behöver bli bättre på marknadsbiten, t ex vad det gäller försäljningskanalerna. Lantbrukarna måste ta ett kliv för att i ännu högre grad bli affärsmän, istället för att förlita sig på sina föreningar. Marknaden kräver idag en större allsidighet. Tidigare räckte det med att man var en duktig odlare. Idag ökar möjligheterna för bra affärer om man också har en god kunskap om marknaden och dess behov. Att man kan skräddarsy produkter därefter. Här har en del företagare redan kommit igång och de har också förbättrat sina resultat, men många har en lång startsträcka. Man skulle troligen kunna göra mycket mer genom kompetenshöjande åtgärder för att stimulera till handling.

 

Var ligger möjligheterna?– Det händer saker på marknadssidan. Idag är det t ex en trend med närproducerat, det var det inte för tio år sedan. Mat är verkligen ett tydligt utvecklingsområde, även trädgård går framåt, samt turistsidan, som ju gränsar till dem båda.

 

Vad finns det för fördelar med att landsbygdsföretagens lönsamhet och bärkraft ökar?

– Det är givetvis samhällsekonomiskt vettigt att det händer saker på landsbygden. Motsatsen är en näst intill orimlig tanke. Viss verksamhet måste ligga på landsbygden, både för de som bor där och även de som söker sig dit för rekreation, de senare kommer högst troligt att bli en växande målgrupp.

 

Vad behövs för att påskynda en sådan utveckling?

– Pengar är såklart betydelsefullt, men många gånger skapar det endast kortsiktiga lösningar. Ökad kunskapsnivå är väldigt viktig. Det är inget som man bara kan pracka på folk, utan man bör i första hand försöka lyfta de som vill utvecklas. Återigen: de som är framgångsrika lantbrukare har en förmåga att utnyttja sin kompetens på många olika sätt. Som exempel kan man ta den ojämna arbetsbelastningen över året. Det betraktar vissa som en möjlighet, att de kan fylla perioder med lägre intensitet med ett kvalitativt verksamhetsinnehåll. Önskvärt vore också om regelverket kunde bli mer flexibelt. Ju lägre trösklar, desto bättre är det.

Kommentarer inaktiverade.