Skånsk landsbygdskraft

Växande energikälla på Orelund

Orelund på Österlen har odlat tomater och andra grönsaker sedan 1989. Deras skyddslingar behöver rätt rejält med värme och sedan ett par år kommer den från en fliseldad panna, en energikälla med växtkraft.

 

John Orelind Foto: Katarina Borgstrand

Ibland är verkligheten, tro det eller ej, precis som på nätet:

  ”Släktgården Orelund ligger precis norr om Lilla Viks golfbana, mellan Simrishamn och Kivik vid Österlens kust. Här är Orelunds odlingar, gårdsbutik och trädgårdscafé vackert belägna mitt i det böljande fruktriket, där de första äppelträden planterades redan i slutet av 1800-talet.”

  Ovanstående står att läsa på deras hemsida och stämmer fullt ut. Högst troligt är det dock skrivet med sommarhalvåret och många besökare för ögonen. Nu är det försäsong och vinden kommer betvingade utifrån havet och inte en människa syns till, men vackert är det.

  John Orelind öppnar dörren till boningshuset.

  – Välkommen, låt oss börja här och sedan går vi ut och kikar lite i växthuset och på eldningen.

 Sedan 1892 har de alltså varit här, Orelindarna. Lantbruk och fruktodling de första hundra åren, 1989 bildade John och hans fru Britt företaget Österlentomater och byggde ett växthus på 4 000 kvadratmeter. Förutom tomater odlar de paprika, gurka, chili och äpplen med mera. Samt driver alltså gårdsbutik och café.

  Vi sätter oss vid ett bord för att samtala om att ”genom energieffektivisering i landsbygdsföretagen och ökad bioenergiproduktion har Sveriges oljeberoende minskat.”

– Tidigare har vi eldat med olja. När vi för några år sedan hörde att man var på väg att fasa ut skattereduktionen till 2015, så insåg vi att vi måste hitta ett alternativ.

– Vi började med att titta på värmepumpar, men även det är rätt dyrt eftersom det fordrar mycket el. Dessutom är det svårt att med en sådan lösning få upp värmen över sextio grader på det vatten som skickas ut från pannan till värmeslingorna i växthuset. Emellanåt kan det behöva vara sjuttio, ja ända upp till nittio grader.

 

Lagrad värme 

John och Britt sneglade då på kolleger som redan hade växlat om till fliseldning

John Orelind Foto: Katarina Borgstrand

  – Vi körde igång säsongen 2011. Vi fick elda med olja någon månad mer än vad vi hade kalkylerat med den våren, men man får nästan alltid ju räkna med inkörningsproblem

  De har också utvidgat sin investering med en ackumulatortank.

 – Man måste ju hela tiden ha fyr i en flispanna. De dagar det räcker med solen som värme- och energikälla så leder vi istället värmen till ackumulatorn, där lagras den för att sedan kunna utnyttjas under natten. Det styrs med hjälp av ett datorprogram.

  Inför investeringarna sökte de stöd från lansbygdsprogrammet.

  – Det var väldigt viktigt för att komma igång, jag tror att vi annars hade dragit på det länge.

  Och kostnaderna?

  – Själva pannan gick på en miljon sexhundrafyrtiofem tusen, men sedan måste det gjutas en platta där den kan stå. Man måste även göra i ordning för att kunna tippa flis, så det slutade på ca två och en halv miljon. Vi fick trettio procent i investeringsstöd och kommer få ytterligare ersättning för ackumulatortanken.

 

Tacosås en nyhet 

John berättar att de alltid går i tankar på hur de ska kunna utveckla verksamheten, något som är ett signum. Startade t ex med en liten bod där folk kunde stoppa pengar i en låda, idag driver man en välsorterad gårdsbutik med café.

  – Nu funderar vi på om vi också ska bygga ut vårt kök och i ännu högre grad tillverka våra egna produkter. T ex ska vi producera en tacosås, ett inspel från Tina Nordström när vi var med i TV-programmet Sveriges skönaste gårdar.

  Han menar att med tanke på urbaniseringen så är det väldigt viktigt att landsbygdsföretag hela tiden försöker utvecklas, annars blir följden en avfolkad landsbygd som växer igen.

  – Vi måste aktivera landsbygden. Det är liksom ett ansvar och här är det full fart, vi öppnar valborgsmässoafton och har sedan öppet till oktober, under högsäsong sju dagar i veckan med tre heltidsanställda.

  John reser sig eftersom det är dags för ett besök i växthuset och även för en förevisning av fliseldningen.

 

Skötsel och passning 

När han drar undan glasdörren och vi kommer in i växthuset så adderas ytterligare en dimension till varför man eventuellt skulle kunna tänka sig att bli grönsaksodlare, inte minst under vinterhalvåret. Den sköna, nästan tropiska värmen som slår emot oss bjuder på en angenäm söt doft av växtlighet.

  Vi går genom växthuset, till ytan ett mindre fält, och kommer ut på andra sidan. I ett litet hus intill är flispannan installerat. Här är det ännu varmare, fast torrare.

  – Genom energieffektiviseringen med fliseldning och ackumulatorpanna har vi sänkt kostnader med ca två tredjedelar. Det är bra, men det är som sagt en stor investering, fast vi tror att vi kan räkna hem den på mindre än tio år.

  – Sedan får man inte glömma att det går åt en del tid åt skötsel och passning varje dag, man ska fylla på flis och över huvud taget kolla anläggningen. Man har ständigt jour, ha-ha.

  Sedan avslutar han med ytterligare en viktig synpunkt, den om en mer hållbar energiförsörjning:

  – Det är ju väldigt tillfredsställande att känna att man bidrar till en mer ansvarsfull energiförbrukning, ett värde som man också bär med sig när man levererar och säljer sina produkter.

Kommentarer inaktiverade.