Skånsk landsbygdskraft

Vad gör det om hundra år? Mycket!

 

Fredrik Boberg

Arealen skogsmark med ädla lövträd ökar i Skåne. Till och med i bättre takt än Skogstyrelsens egna mål. Skogkonsulent Fredrik Broberg menar att Landsbygdsprogrammet i det här avseendet har varit framgångsrikt i att bejaka långsiktigt tänkande, men efterlyser kortare handläggning.

Skogskonsulent Fredrik Broberg har sitt kontor i ett hus ett par hundra meter från järnvägsstationen i Höör. Här arbetar tretton personer på lokalavdelningen för Skogsstyrelsen, med alla aspekter av skog och skogsvård.

Vi trycker fram varsin kopp automatkaffe och går sedan uppför trappan till ett mötesrum.

På Skogsstyrelsen i Skåne har man under perioden 2007-2013 haft som mål att öka arealen ädla lövträd med 570 ha i Skåne, nu fattas det bara 17 ha, berättar Fredrik. I landet är målet att öka arealen ädellövskog med 4500 ha.

  – Av 570 ha är idag 171ha ansökt areal utbetalda och genomförda, fortsätter han. Ungefär en tredjedel är nyplanteringar av ädellövskog. Resten är framröjt eller framgallrat ur blandskogar med inslag av ädla lövträd. Nyplantering kan vara riskfylld. Det är svårt att t ex skydda plantorna mot sork och blir det en riktigt torr sommar så kan allt jobb vara förgäves. Att avlägsna gran och tall i en röjning/gallring för att gynna ek och bok är lättare och billigare än att nyanlägga lövskog.

  – Vidare har ansökningar för 269 ha om att öka arealen ädellövskog blivit beviljade av Skogsstyrelsen, men vi vet inte om de är eller blir utförda, eftersom man efter beslutet har två år på sig att göra jobbet. Vi har även inkomna ansökningar på 114 ha som inte är beviljade än, man måste trots allt beakta att det finns handläggningstider.

  Sedan kommer det en brasklapp. En tråkig sådan:

  – Tyvärr måste man också vara medveten om att det försvinner ädellöv varje år på grund av askskottsjukan. Cirka 70 ha har försvunnit och blivit ersatt av t ex klibbal, vilket innebär att de 570 måste räknas ner till ca 500, något som i och för sig också är ett gott resultat.

 

Biologisk mångfald 

Ramen för projektet är ytterst de sexton nationella miljömålen och i det här fallet specifikt punkt 12, med rubriken ”Levande skogar”: ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas”.

  – Ädla lövträd är bra för landskapet och marken och den biologiska mångfalden. Du har ju många rödlistade arter i Skåne som är knutna till ek och bok och här har vi ett stort ansvar.

  Det är också något av en cirkulär rörelse som nu påbörjats, ett återställande av ett landskap som gradvis försvunnit.

  – Historiskt sett så har vi haft mycket ädellöv i Skåne. Fast i takt med ökningen av gran så försvann ungefär hälften av all ädellövskog mellan 1600 och 1974, då bokskogslagen kom. Detta visar också på nya sätt att använda marken från att ha betande djur på skogen inom jordbrukssamhället till att bli produktionsskogar.

  Något som i modern tid nästan uteslutande har ekonomiska orsaker:

  – Om man är ute efter relativt snabb avkastning så väljer man gran före ädellöv, som har en mycket längre omloppstid.

  Samtidigt så menar Fredrik att de stora godsen, som är de största skogsägarna, idag är mycket mer intresserade av blandskog

  – De ser ek som en långsiktig investering. Granen kan ju blåsa ner nästa vecka. Man vill ha en viss mängd ekskog att plocka av. Vilket givetvis även det är ett företagsekonomiskt synsätt, utifrån att det är bra att sprida sina risker.

  Löv är också intressant som en faktor som höjer fastighetsvärdet:

– Det är mycket populärt runt bostadshus och bebyggelse, här finns också ett stort intresse för att öka arealen.

 

Dags för schabloner 

Fredrik är mycket positiv till landsbygdsprogrammet, vilket han menar har fått en avgörande betydelse för en ökad areal ädellövskog. Han ser dock områden där man kan göra mycket för att förbättra:

  – Det negativa är administrationen. Om en lantbrukare själv jobbar med att röja och gallra så får han inget stöd. För att öka arealen med hjälp av ersättning så måste man kunna uppvisa fakturor efter utfört jobb. Det måste vara en entreprenör som gör jobbet, vilket är ytterligare ett moment mellan tanke och handling. Något som kan innebära att lantbrukaren inte söker något stöd och att han/hon inte heller utför åtgärden.

  Fredrik berättar att i den ena delen av stödet inom Landsbygdsprogrammet som kallas för ”bevara och utveckla Skogens mångfald” använder man sig av schabloner.

  – Dessa vill vi utöka i nästa period för att förenkla för alla. Det är en fråga som vi driver, ytterst mot regeringen. Idag är det en handläggningstid på 4-6 månader för en ansökan. Om man har schabloner så behöver man inte fakturera kostnaderna utan kan i stället fokusera på resultatet i skogen och minska handläggningstiden.

 Den tidsslukande kontrollen gäller förutom kvitton och fakturor att det är rätt person som har utfört arbetet, att det är utfört vid rätt tidpunkt osv.

  – Det är resultatet som är viktigast, att åtgärden blir gjord, inte hur den blir gjord. Det skapar extra tjänster hos oss, men inget i skogen och det är negativt.

 

Överträffar målet 

Samtidigt så betonar Fredrik att mycket fungerar väl, vilket den snart uppfyllda målsättningen på 570 ha (minus de 70 ha för bortfallet för asken vittnar om):

  – Inte bara det, vi kommer också att överträffa det målet.

  Vilket innebär att man då får pengar från den nationella potten för de totalt planerade 4 500 ha, detta eftersom alla län inte når hela vägen. Därmed finns det mer stöd att få för Blekinge och Skåne där arealen ädla lövträd framgångsrikt ökar.

  Fredrik tycker att resultatet är extra bra utifrån att Skåne skiljer sig från det övriga landet på en betydelsefull punkt:

  – 80 % av skogsmarken är privatägd, jämfört med ca 50 % i landet i övrigt. Alla enskilda ägare har sin agenda och vill göra på sitt vis.

  – Vi träffar ca 100 skogsägare om året i projektet i Skåne och det leder inte till att alla söker pengar, i alla fall inte omedelbart. Det är ett stort beslut, man ska beställa plantor, man ska eventuellt ansöka om att omlägga marken från jordbruk till skog hos Länsstyrelsen o s v.

  Att de ädla lövträden ska växa i över hundra år gör att det är en långsiktig investering som kommer att beröra flera generationer, något som kanske också påverkar beslutet, konstaterar Fredrik.

 Han lutar sig framåt och ler:

  – Vår bästa kund är en miljömedveten person med företagsekonomisk medvetenhet, som ser långt fram i tiden.

Kommentarer inaktiverade.