Skånsk landsbygdskraft

Trivseltid i trivselskogen

Det finns många skäl till att köpa skog, i alla fall några. Ett av dem är att man trivs i naturen. Så är det i paret Anne Nilsson och Ulf Holméns fall. Vilket Ulf gärna berättar mer om över en kåsa kaffe och två sorters bakverk.

 

Ulf Holmén Foto:Åke Högman

Det har blivit en missuppfattning. Knappar in Ulf Holméns nummer igen:  – Aha, du är där, bra. Då kör du bara en minut till i samma riktning, sen ser du mig. Jag bär röd anorak och viftar med armarna.

  På båda sidor om den böljande vägen står granskogen tät. Den gängse Skånebilden, med gula rapsfält och en pannkaksplatt slätt, får sig i dessa delar av det nordöstra hörnet av länet en rejäl knäck. Mer som Jämtland det hela.

  Jodå, där står han och viftar, Ulf Holmén. När jag går ut ur bilen är det första han säger:

  – Har du andra skor med dig?

  Nix. Vilket hade behövts eftersom man lugnt kan säga att tjälen inte gått ur jorden. Vi går uppför en backe och kommer upp på det som en gång varit Östra Göinges häradsväg.

  Samtidigt berättar Ulf om de tjugoen ha skog som han och hustrun Anne köpte 1988 när de flyttade hit.

  – För att vi älskar naturen och skogen. Det här är i första hand inte ekonomisk investering, även om det på sikt kommer att vara det. Vi betalade 500 000 och det är mycket pengar, men låt säga att du skulle köpa en bostad i Malmö då hade du inte fått mycket för den summan.

 

Sociala trivseln 

Ulf arbetar till vardags som skogskonsulent på Skogsstyrelsen, Att arealen ädla lövträd har ökat under landsbygdsprogrammets nuvarande period håller han med om.

  – Det ser vi på det antal som har valt att ställa om till ädla lövträd genom nyplantering eller gallring. Till viss del gör man det av samma orsaker som vi, för den sociala trivseln.

  – Sedan är det också så att om vi kommer se en fortsatt utveckling mot omväxlande torra och blöta perioder vad gäller klimatet så lämpar det sig bättre för löv.

  Vi är nu framme vid en stor bod som står uppställd i ett av hägnen. Ulf öppnar och börjar duka upp termoskaffe och kakor från det lokala bageriet i Sibbhult på bordet. Tystnaden runt oss är av typen stor.

  – Vi har gallrat fram ädellöv på ca åtta hektar och nyplanterat på åtta. Vad det gäller det senare så innebär det en snabbare omställning till ädellöv och som vi högst troligt inte hade gjort om vi inte fått stöd genom landsbygdsprogrammet.

 

 

Foto: Conny Fridh/Johnér

Positiva miljöeffekter 

Ulf har beräknat att kostnaderna för investeringen har rört sig om ytterligare ca en halv miljon, detta för stängsling, markberedning och plantering. Han och frun har fått hjälp med ca hälften av kostnaderna.

  Även i sin roll som skogskonsulent är Ulf helt och hållet för stödet:

– Det hjälper fram en viktig förbättring för den biologiska mångfalden. Det är också första gången som vi i Sverige och Skåne har lyckats skapa motvikt mot granifieringen.

  Han tar en klunk kaffe ur kåsan och säger sedan med ett leende:

  – Fast man skulle ju önska sig en enklare administration och enklare uppbyggnad. Dessutom borde man bättre strukturera upp hur man på sikt vill bygga landskapet. Så att man kan få ut större positiva miljöeffekter.

  – Till exempel hade det varit en stor framgång om man under nästa period mer handfast kunnat styra utvecklingen mot ridåer av ädellöv längs alla Skånes vattendrag, det hade förbättrat mycket vad gäller den vattenkemiska sammansättningen.

  Dags att gå tillbaka. Ulf visar spår efter en större älgs långa kliv. Nytt leende:

  – Samtidigt så har vi missat så mycket ädellöv tidigare, så att vi nu bara är igång är givetvis bara det en stor förbättring.

 

Kommentarer inaktiverade.