Skånsk landsbygdskraft

Tillväxt för trädgård

Håkan Sandin är projektledare för Tillväxt Trädgård. Ett samarbetsprojekt mellan akademi och näringsliv med syftet att starkt bidra till att trädgårdsnäringen 2008 till 2017 fördubblar värdet i produktionen. Detta inom sektorerna hälsosamma livsmedel, prydnadsväxter och högvärdiga industriprodukter i hållbara produktionssystem.

 

Håkan Sandin

Landsbygdsföretagens lönsamhet och bärkraft har ökat. Vad tycker du?

– Det är en ambition som är svår att uppnå. Urbaniseringen har lett till att vi idag har färre entreprenörer på landsbygden. Så om man har målsättningen att öka lönsamheten och bärkraften, så måste man börja intressera stadsbor för landsbygden på ett helt annat sätt. Det är ren matematik, 90 % bor i stan. Så kopplingen mellan stad och land måste förstärkas, det ger starkare utvecklingsmöjligheter. Det här är något som givetvis är en viktig fråga inom ramen för landsbygdsprogrammet eftersom man säger sig vilja verka för en levande landsbygd.

 

Var konkret finns de bästa utvecklingsmöjligheterna?

– Den del av landsbygden som jag mest har intresserat mig för är den omedelbara zonen utanför stadsgränsen. Här finner man idag oftast det som kallas för industritomter, däremot nästan inga möjligheter för dem som är intresserade av grönt entreprenörskap. Vad man då kan göra från kommunalt håll, där man faktiskt har makten, är att detaljplanera markområden för produktion av livsmedel. Tänk er att våra kommuner t ex skapar bostadsområden med odlingsmöjligheter. Då menar jag inte bara på hobbynivå, utan odlingar och växthus som man mäter i hektar. Tänk att skapa ”Trädgårdsbyn” eller ”Livsmedelsbyn” som ett koncept med både boende och odlingar i produktion.(vilket/vilka ord avses?)

 

Vilka är förutsättningarna för en sådan utveckling?

– Stadsplanering har fortfarande kvar samma utgångspunkt som för hundra år sedan. Man börjar i city och därifrån drar man ringar i allt vidare cirklar. Vad är det då man behöver för att skapa den här typen av stad-land-områden? Jo, vatten och infrastruktur. Det är så man också ska tänka i det här fallet, och då bygger man vidare på närheten till stan. På 1 hektar kan du odla 800 ton gurka om året. Återigen; tillrättalägg möjligheterna för unga entreprenörer att skapa något som definitivt kan generera affärer.

 

Hur bidrar ni inom Tillväxt Trädgård?

– Vi strävar efter att skapa den mesta tillväxten inom trädgårdsnäringen där människor bor, där det finns en efterfrågan på marknadsdriven utveckling. Vi har nu varit igång i fyra år och kunnat se ett 40-tal företag få fäste på marknaden, det är bra. Vi har gjort det på ett sätt där vi i hög grad gått på känsla utifrån den kompetens som vi har själva och genom våra intressenter och vårt nätverk, SLU, LRF, HIR HS och LRF och flera mindre rådgivningsföretag. Här har vi varit hjälpta också av landsbygdsprogrammet.

 

Hur ska ni göra för att bli ännu bättre?

– Det är dags att i högre grad skapa en metod för att bli ännu vassare i framtiden. Den har redan börjat ta form. Vad vi har idag är en idé om detta och rent konkret en projektverkstad. Man kan alltså redan nu komma till oss med en idé och få hjälp med att utveckla den. Sedan kan vi inom vissa givna ramar bidra med pengar till projektet, detta för att få igång nyskapande processer. Det kan också leda till rena fallstudier. T ex fick vi ett förslag från någon som ville titta närmre på förutsättningarna för vin- och mustförädling på Bjärehalvön. Vi och Hotellgruppen i Båstad gick in med varsin fjärdedel och Länsstyrelsen med hälften. Vad vi nu har är ett ytterst användbart dokument för den som har den typen av planer. Vad jag hoppas på i framtiden är en ”företagsfabrik” som verkligen spottar ut företag som från ett löpande band, det vore något!

 

Var ligger utmaningen?

– Man måste ha respekt för att det tar tid att skapa företag. Om vi kan utveckla vässade metoder för det så kommer det att i hög grad stärka utvecklingen inom trädgårdsnäringen.

 

Hur ska ni hitta de som vill satsa?

– Jag tror att det finns enormt mycket entreprenörer där ute som skulle vara intresserade av att jobba med att utveckla trädgårdsnäringen. Jag tror att de finns på tunnelbanan i Stockholm eller runt Sevedsplan i Malmö. Jag vill nå dem för jag har ett erbjudande, bli trädgårdsmästare 2020! Endast 13 % av alla tomater vi äter i Sverige odlas här och då ska man veta att vi är väldigt bra på tomater, men det är för få som intresserar sig för det. Återigen, detta är i hög grad en fråga för kommunerna som har möjlighet att skapa en sådan här utveckling genom att tillhandahålla möjligheterna i form av tomter, detaljplanelagd mark och infrastruktur. Ta Blekingegrönt i Karlshamn som idag använder överbliven energi från pappersmassefabriken på orten, de är de näst största producenterna i Sverige! Idag odlar de på 8 ha. Det skulle mycket väl kunna finnas 5 -10 liknande företag i Karlshamn, som skulle kunna sysselsätta flera hundra personer. Kommer de upp i femtio hektar så kan de erbjuda jobb till ett femtiotal fler personer. Det är inte lite för en ort som Karlshamn.

 

Vilket är erbjudandet?

– Intäkterna är stora. På 1 hektar vete får du ca 20 000 kr, medan du får 6 miljoner på samma yta om du odlar tomater, plus att du skapar fem arbetstillfällen. Idag omsätter trädgårdsnäringen sju- nio miljarder utifrån en yta på 50 000 ha, skulle du ha samma omsättning för t ex vete så måste du ha en yta på 500 000 ha. Exporten är också en stor möjlighet. Vad är det som säger att vi inte skulle kunna exportera tomater till utlandet? Jag tycker att Landsbygdsprogrammet till en del borde ställa sig bakom det här och i samarbete med Exportrådet. Jag önskar att en del av landsbygdsprogrammet resurser skulle avsättas till att utreda hur vi i framtiden tar tillvara på möjligheterna som finns i sambandet mellan stad och land, det är något Leader inte är tillräckligt fokuserad på.

 

Kommentarer inaktiverade.