Skånsk landsbygdskraft

Smaka på Skåne – Håkan Jönsson

Håkan Jönsson arbetar för Smaka på Skåne och Livsmedelsakademin. Han har skrivit den nyligen utkomna boken ”Den gastronomiska revolutionen” som bl a handlar om kockens resa från slusk till förebild, samt restaurangbranschens utveckling från mjölkbarer till finkrogar.

 

 

Håkan Jönsson Foto: Charlotta Lindqvist

Attraktionskraften för det skånska landskapet, landsbygden och den skånska maten har ökat.

– Jag kan definitivt skriva under på det. Landsbygdsprogrammet har bidragit till satsningar på kvalitetshöjning av mat och dryck som produceras i Skåne. Det har också möjliggjort samordning av strategiska satsningar på högkvalitativa råvaror samt tillgängligheten och känslan för bra produkter. Vi på Smaka på Skåne och Livsmedelsakademin uppmuntras av landsbygdsprogrammet att skapa samverkan mellan olika aktörer för att på det viset höja frekvensen av bättre livsmedel. Dessutom ökar även de direkta samarbetena mellan producenter och restauranger, vilket gör att man bl a kan göra upplevelsen av maten allt attraktivare för kunden.

 

Hur har synen på mat utvecklats?

– Samhällsförändringar har gjort att synen på mat har ändrats. Vi har gått från ett hushållningssamhälle som har sett mat som strikt näringsrelaterad till ett upplevelsesamhälle som ser mat och dryck som mervärdesskapande, plus att betoningen i allt högre grad ligger på maten som något hälsobringande, vilket kommer att växa allt mer. Här finns konkurrenskraften, genom förädling! Skånes framtid inom livsmedelsindustrin ligger inte inom bulkprodukter. Genom bl a landsbygdsprogrammet finns omställningsmöjligheter, inte minst i de fall där kopplingen mellan mat, landskap och medborgare skapas.

 

Hur bidrar ni på Smaka på Skåne?

– Inom Smaka på Skåne bidrar vi på olika sätt. Vi jobbar efter fyra värdeord; tillgänglighet, synlighet, kvalitet och samverkan. Genom tillgänglighet ska bra skånsk mat bli lättare för konsu­menten att få tag i och bli mer tillgänglig även i den offentliga miljön, på t ex skolor och sjukhus. Vi jobbar också med synlighet, detta kan skapas genom t ex mässor och inte minst inom konferensnäringen, här finns massor att göra. Sedan värnar vi ökad kvalitet och kompetens, att producenterna ska bli ännu bättre på råvaror, mathantver­ket, och bli tydligare i sitt erbjudande av de upplevelser som är knutna till maten. Det fjärde värdeor­det är samverkan. Här är det centrala att aktörer inom olika områden sträcker sig över gamla gränser. Mellan producenter och detaljhandel, har det tidigare varit svårt att hitta nya spännande former av samarbeten. Här har vi varit väldigt framgångsrika med ett koncept som heter ”Smaka på Skåne – Närproducerat och Noga utvalt” som skapat en god tillgänglig­het för lokala producenter hos idag ett fyrtiotal butiker runt om i Skåne. Även mellan små och stora producen­ter finns en stor och viktig uppgift i att öka samarbetsytorna.

 

Finns det saker att önska?

Foto: Lena Israelsson/Johnér

 

– Vad som inte är så bra är att det fortfarande finns ett synsätt som gör att man placerar mikroföretag för sig, som t ex då mindre livsmedelsföretag, och turistnäring för sig. Fortfarande delas alltså stöden upp på primärproduktion och besöksnäring men jag tycker att man på Länsstyrelsen är bra på att gå utanför de formella stuprören. När vi på Smaka på Skåne arbetar med två olika projekt, som ska redovisas vart och ett för sig för att de är baserade på två olika sorters stöd, så jobbar vi med dem som en helhet och det är något som Länsstyrelsen uppmuntrar. Det är mycket bra. Ta ett företag som Österlenkryddor. Deras primärproduktion är att de odlar och torkar kryddor, men de är också väldigt bra på att placera sin verksamhet inom besöksnäringen. De anordnar kryddvandringar, har gårdsbutik och lavendelsafaris och mycket annat. Jag är helt övertygad om att sådant allt mer kommer att slås ihop och växa.

 

Om du blickar framåt, var ligger utmaningarna?

– En utmaning är förlänga olika sorters stöd. Idag får man stöd i uppstartsfasen och sedan blir det inget mer. Om man t ex tar ”Närproducerat och Noga utvalt” som exempel så är vi nu i behov att konsolidera och hitta vägar att lyfta projektet rejält. Vad jag alltså efterlyser är ett synsätt som möjliggör allokering av pengar till projekt som har fått en bra start, men som kanske inte är helt självbärande, eller så är de det, men behöver ändå stöd för att ta steg som är affärsmässigt motiverade. Här tycker jag att man bör uppmuntra ett mycket mer långsiktigt seende vad gäller stöden, jobba med längre processer som rymmer ett antal checkpoints. Våga satsa på att skala upp och vidareutveckla framgångsrika satsningar! Plus att inte låsa resurser i alltför detaljerade pengapåsar som bygger på de befintliga strukturerna. Jag kan faktiskt se framför mig en avdelning på Länsstyrelsen som jobbar med korsbefruktningar på många olika sätt, i långt större utsträckning än idag. Det tror jag är framtiden!

Kommentarer inaktiverade.