Skånsk landsbygdskraft

Ökad stolthet

I skuggan av de stora livsmedelsproducenterna växer de mindre. Carina Johansson driver den nya publiksuccén Madarundan i Nordvästra i Skåne och skriver även en bok för barn om mat.

 

Carina Johansson Foto Eva Lie

Carina Johansson är fast förankrad på landsbygden. Hon bor långt inne i skogen, ”i triangeln mellan Klippan, Åstorp och Örkelljunga” men ser Klippan som sin huvudort. Därför stämmer vi träff på Kochs bageri på Storgatan. Möjligen också för att Kochs har fått Skåneländska Akademins pris för sitt bröd.

Carina är i allt den som brinner för hög kvalitet och vidareutveckling av livsmedel. Har bland annat varit projektledare för Smaker från Söderåsen och driver nu den nystartade Madarundan i nordvästra Skåne.

En utmärkt utgångspunkt således för ett samtal om att ”förädlingsvärdet på landsbygdens produkter har ökat”:

– Absolut att de har! Bollen är i rullning. Centralt är att fortsätta lyfta primärproduktionen, genom stories och berättelser. På det viset skapar man större upplevelser för konsumenterna.

Hon biter i sin fralla med ost och säger sedan:

– När vi pratar förädling så menar jag att man tar det mycket längre än att t ex koka saft och sylt. Idag ligger fältet öppet för att möta konsumenternas vilja till att ta del av nyheter på ett helt annat sätt än tidigare. Desto mer utvecklad förädling på alla plan, desto mer värde.

Carina pekar på att den här utvecklingen också påverkas av att det idag är svårt att få ekonomin att gå runt i stora lantbruksenheter, i alla fall på traditionellt vis. Dessutom ökar konkurrensen från utlandet genom en ökad import.

Så vad att göra och hur?

– Vi ska med stolthet berätta om hur fantastisk den svenska närproducerade maten är! Dessutom ska vi skapa fler nätverk som kan jobba samman, detta för att nå ut på en bredare front.

 

Ökat intresse

Vilket var grundtanken med Smaker från Söderåsen.

Från början gick tre småskaliga producenter samman: Gillastighonung, Fruemöllans Bär och Skånehills gård. Man lyckades snabbt etablera namnet som en gemensam exponent för kvalitativt mathantverk och nu är man hela tolv aktörer, däribland också Skäralids restaurang, vid ”ingången” till nationalparken.

– Möjligheterna inför framtiden kan man också avläsa i ökade tillväxten vad gäller mathantverkare. Det finns en tro på att utvecklingen går mot allt fler alternativ till den traditionella livsmedelsbranschen.

Carina har nu gått vidare och startat Madarundan i Nordvästra Skåne. Premiären hölls den 6-7 oktober förra året där 35 gårdsbutiker, producenter och matkreatörer bjöd in till ”en kulinarisk upptäcktsfärd knuten till vår fantastiska matskatt”.

– Vad som märktes tydligt var hur det ökade intresset av närproducerat verkligen kom de medverkande till godo. Det kom gott om besökare som ville höra de deltagande berätta om sina verksamheter, samt även köpa med sig smaker hem.

– Det var inspirerande att se hur de deltagande använde sig av evenemanget. Ta t ex Kullasparris, de hade givetvis inga produkter att presentera eftersom sparris är en vårprimör, men de grep verkligen tillfället i alla fall och levandegjorde sin verksamhet. Det är sådant som även motiverar andra att lyfta sig.

 

Frågande barnpatrull

Foto: Carina Johansson

Generellt så gäller det att hitta nya försäljningskanaler, menar Carina, så att de nya förädlade produkter lätt når fram till kund. Vilket hänger samman med att skapa en bredare bas bestående av flera olika målgrupper.

– En spännande grupp är de mellan 20-30 år. Här är den generella uppfattningen att man inte har råd att äta lokalproducerat. Det där är en myt man måste spräcka. Alla har råd om de äter på rätt sätt, utifrån säsong och inte för mycket kött.

Det finns även en stor uppgift i att nå fram till barnfamiljerna, där man också hittar volymer. Vad gäller just det uppväxande släktet så brinner Carina speciellt för dem.

– Jag är igång med något som heter Barnens bästa bord. Målet med är att öka barns kunskap och intresse för mat samt skapa en större hälso- och miljömedvetenhet.

Projektet drivs i likhet med Madarundan delvis med Leaderpengar och involverar Leaderområdena Skåne Nordväst-Norra, Söderslätt, MittSkåne och PH.

– En del består i att jag skriver en matbok som ska ges ut i höst. Där ställer jag, tillsammans med en Barnpatrull, frågor till olika producenter om allt som rör djurhållning, mat m m.

– Vi vill fokusera på att både barn och föräldrar ska få en känsla för hela förloppet, från jord till bord. Boken kommer också att innehålla matrecept från producenterna på god och näringsriktig mat.

 

Konstruktiv dialog

En gemensam nämnare för de ovan nämnda projekten är att de delvis har finansierats genom Leaderpengar. Vilka är hennes reflektioner för den här typen av stöd?

– Landsbygdsprogrammet är en förutsättning för en framgångsrik utveckling. Vad gäller Leader så är det viktigt att man förvaltar det ansvar som man faktiskt har skapat. Genom de här åtgärderna har man fått människor att lägga sitt engagemang i olika projekt. Här är det viktig med kontinuitet och inte alltför stora glapp som det eventuellt kan bli mellan programperioderna. En ytterligare uppgift i sammanhanget är att på ett bättre sätt få med kommunerna.

– I mitt fall gäller det att ha en fortsatt konstruktiv dialog med handlare, producenter, restauranger OCH kommuner, det gör jag gärna!

Hon tillägger:

– Det ligger tyvärr i den svenska mentaliteten att man inte ska förhäva sig. Så man står med blicken sänkt när man ska prata för sina varor. Det måste det bli slut på!

 

Kommentarer inaktiverade.