Skånsk landsbygdskraft

Reflektioner från Henrik Andersson, Länsstyrelsen

 

1. Förädlingsvärdet på landsbygdens produkter har ökat, vad säger du?

 

Henrik Andersson Foto: Nora Henriksdotter

– Ja, det har det, men det behöver öka mer. Lite förenklat så levererar den skånska landsbygden livsmedel, energi och upplevelser. Det är viktigt att vi jobbar med ökad förädlingsgrad inom alla dessa områden. På energisidan exempelvis behöver man inte bara sälja en energiråvara, utan i högre grad också värme till villaägare eller dagis. När det gäller upplevelser så ska man kanske välja att inte bara hyra ut cykeln, utan också sälja guidningar och upplevelser d v s kringvärden som har en kommersiell möjlighet. 

 

2. På vilket sätt är denna ökning av förädlingsgraden nödvändig?

– Vi har en samhällsutveckling som grundar sig på att vi ska ha en kontinuerlig tillväxt. Den gröna sektorn och landsbygdssamhället måste följa med. Då finns det två olika spår. Det ena är att den jobbar med kostnadsbevakning genom rationalisering och att man pressar priset, något som i grunden innebär att färre människor ska göra mer. Det andra spåret är att man jobbar på intäktssidan och höjer förädlingsvärdet. Exempelvis så ska vi kanske inte bara odla spannmål i någon sorts generell kvalitet, utan mycket mer specifikt: “Det är till lundabryggeriets julöl jag sår mitt maltkorn”, vilket högst troligt innebär att man måste odla på annat sätt.

 

3. Hur ska en sådan uppväxling ske i ett vidare perspektiv?

– Om man ser på det här globalt så tror jag att Skåne skulle vinna på att sälja unika högkvalitativa varor istället för att vara ute på marknaden med bulkprodukter. Förädling handlar inte bara om det småskaliga mathantverket, jag tror att även de storskaliga producenterna bör jobba med förädlingsvärdet. Det handlar om att höja det i alla produktionsled.

 

4. Hur ser en sådan utveckling ut mer konkret?

 

Foto: Johnér

– För att fortsätta med livsmedel som exempel så har vi idag en omfattande industri i Skåne. Inom denna skulle man i högre grad fokusera på att redan från början odla sådant som man vet ska bli en slutprodukt, d v s att man inte behöver fixa till så mycket i industrin utan att den bara rullar rakt igenom. Det här handlar också om transparensen i produktionskedjan. Konsumenten vill veta att det är schyssta produkter, att de är schysst producerade och att de är schyssta som näringsintag. Konsumentmakten kommer att öka eftersom nyhetsförmedlingen är väldigt transparent idag. Det tar inte många minuter innan hela världen vet om något är dåligt eller bra.

 

5. Vilka fördelar har Skåne i förhållande till omvärlden?

– Vi har en kolossalt bördig åkermark, vi har god tillgång på vatten och den kombinationen är tung. Vi har en närhet till konsumentgrupper samt ett stort intresse för lokal mat.

 

6. Hur viktigt är en ökning av förädlingsvärdet på landsbygdens produkter för en levande landsbygd?

– Jag tror att den är väldigt avgörande. Jordbruket inklusive livsmedelsförädlingsindustrin och de tillhörande service-näringarna utgör en ganska stor andel av sysselsättningen i Skåne. Det innebär att om vi tappar så kommer det att slå ganska brett. Det kommer också att innebära ett igenväxande landskap,och att motverka detta är av stort samhälleligt intresse.

 

7. Hur kan länsstyrelsen befrämja en sådan utveckling?

–  Vi kan hålla fanan högt kring investeringar för att öka värdena. I vår verktygslåda har vi också ett antal olika intrument. I vissa former handlar det om konkret investeringsstöd, i vissa former om kompetensutveckling i form av coaching eller mentorer för chefsutbildningar. I vissa sammanhang handlar det om konkreta direktstöd för att man odlar och i andra om förutsättningsskapande projekt.

 

8. Finns det andra sektorer än de traditionella som kan påverka ett ökat förädlingsvärde?

 

Foto: Johnér/Magnus Ragnvid

– Ungefär hälften av det du äter utanför hemmet väljer du inte själv. Det serveras i en skolmatsal, i ett äldreboende eller på ett sjukhus. Det här är en kolossalt stor marknad som idag i huvudsak grundar sig på pris och upphandlingsformer som är ogynnsamma för lokalproducenter. Den offentliga sektorn ska gagna vårt samhälles resa mot ett ännu bättre samhälle. Här finns mycket att göra. Man borde t ex titta ännu mer på den höggastronomiska utvecklingen som är väldigt duktig på att bygga upplevelsen kring mat. Inom den offentliga sektorn skulle man den utgångspunkten kunna skapa fokus på “måltiden” som också inkluderar blomman och  fruktfatet samt personal som i ännu högre grad inriktar sig på service. En sådan syn skulle högst troligt också gynna lokala producenter på landsbygden.

 

9. Förädlingsvärdet på landsbygdens produkter har ökat, har landsbygdsprogrammet bidragit till det?

– Den nationella matlandet-visionen har skapat ett engagemang hos väldigt många aktörer, allt från finkockar till lokala syltmärken. Det är i mångt och mycket landsbygdsprogrammet som stöttar detta. Vad man bör notera är att vi har jobbat med det här i en sex – sju år och effekterna börjar komma nu. Vi ser att de som, låt säga, gick en inspirationskurs för cidertillverkning för ett antal år sedan, nu börjar dyka upp i våra system. Jag tror att landsbygdsprogrammet har bidragit till att öka förädlingsvärdet, men nyttan och effekten kommer vi inte se fullt ut förrän om två – tre år.

Kommentarer inaktiverade.