Skånsk landsbygdskraft

Lantbruksekonom Anna-Karin Swahn, LRF Konsult håller koll

Anna-Karin Swahn är lantbruksekonom och affärsrådgivare på LRF Konsult. Hon ser en stor fara i de kraftigt ökade markpriserna men en möjlighet i ökad kompetens.

 

Anna-Karin Swahn Foto:Karin Winblad

Landsbygdsföretagens lönsamhet och bärkraft har ökat, vad säger du om det påståendet?

– Vad det gäller lantbruket specifikt så är det inte så. Mjölkbönderna t ex har det väldigt tufft just nu och det svänger mellan åren i alla produktionsgrenar. Inte minst är det ju så att räntorna har stigit och det syns på sista resultatraden.

 

Vad har LRF Konsult betytt i sammanhanget?

– Positivt är att vi bland annat genom rådgivning och kompetensbefrämjande åtgärder, t ex inom affärsplanering och marknadsföring, har bidragit till att en del landsbygdsföretag har växt. Vi har varit bollplank i processer där folk t ex har sagt upp sig för att satsa på något eget. Att se dem lyckas är väldigt kul.

 

Vad har mer spelat in på ett positivt vis?

– Det är tufft med lönsamheten för alla, men investeringsstöden har påverkat till det bättre. Utan dem hade man inte kunnat investera vidare i samma utsträckning, indirekt påverkar de också lönsamheten i positiv riktning.

 

Vad skulle kunna bli ännu bättre?

– En viktig sak är att se till att småföretagarna blir bättre på att vilja tjäna pengar. De tycker att det är för roligt och nöjer sig med för lite intäkter. Många sätter inga konkreta ekonomiska mål. Jag menar, man kan ju knappast klaga på sin lönsamhet om man inte vet vad man vill tjäna. Här kan kompetensutveckling i ekonomi vara en del av lösningen.

 

Finns det också en skillnad på män och kvinnor i det här avseendet?

– Ja, det tycker jag. Visst är det bra att vara eftertänksam, men kvinnor tenderar att vara alltför försiktiga, inte minst i sin prissättning, män vågar fortfarande ta mer betalt. Rent generellt har också mindre företag svårare att plocka ut ett mervärde för sina produkter och tjänster. Däremot upplever jag att många kvinnor har mer utbildning och erfarenhet från andra verksamheter.


Vad finns det för utmaningar framöver?

– Jag är bekymrad över markpriserna. Där finns en utmaning för många att ta tag i. Oavsett om man vill utöka sin växtodling eller djurproduktion så behövs mer mark. Idag går det i stort sett inte att starta ett lantbruk från grunden på grund av prisnivåerna. Att vi fortfarande har den volym vi har beror på att en stor del av jorden är ärvd eller förvärvad inom familjen till en peng som ligger långt under det marknadsmässiga värdet. Problematiken har accelererat enormt de senaste tio åren, också för att konflikten mellan stad och land växer. Kommunerna vill åt marken för att bygga bostäder med mera. Jag vet EN lantbrukare som har börjat från skratch, en!

 

Hur ser det ut för själva lantbruket vad gäller lönsamheten?

– Innan hade vi stabil låg lönsamhet, nu svänger det mycket mer, vilket är nytt och svårt att hantera.

Vad har landsbygdsprogrammet för framtida roll att spela tycker du?

– Det viktiga med landsbygdsprogrammet är att man träffar rätt med insatserna och att man är konsekvent, men också flexibel. Idag finns det för många exempel på inkonsekvens. När prioriteringar ändras snabbt från höga tak i stöd till inget stöd för samma investering och den ena lantbrukaren får 1,5 miljon i stöd och grannen 0 kr för att ansökan kom in 3 veckor senare är inte bra. Det snedvrider konkurrensen och känns mycket orättvist.

 

Om du fick önska något som skulle kunna vara främjande för landsbygdsföretagens lönsamhet, vad skulle det vara?

– Lägre markpriser. Att mer kompetensutveckling och tid läggs på ekonomi och företagsledning. Det finns för många företagare som inte har koll på sin ekonomi.

Kommentarer inaktiverade.