Skånsk landsbygdskraft

Internationellt – hur ser det ut i EU?

Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden. Det finns totalt 95 landsbygdsprogram inom EU. Länder med självstyrande regioner har ett program per region. Exempelvis har Tyskland 14 program och Spanien 22 stycken. Sverige har ett program. Finansiering görs genom landsbygdsfonden, den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling. Dessutom tillkommer ungefär lika mycket nationella offentliga pengar.

 

Olika prioriteringar i olika länder

Alla länder har någon form av miljöersättningar för bevara och utveckla naturresurser, ekologiskt jordbruk biologiska och kulturella värden. Som regel finns någon form av basnivå på ersättningarna. Denna kan de flesta ansluta sig till för det mesta elementära åtgärderna. I stigande skala finns sedan högre ersättningsnivåer och därmed fler regler som ska uppfyllas.

 

Danmark

Många miljöersättningar likander dem i Sverige men i Danmark finns t.ex. ersättning för läplanteringar eller andra strukturer som minskar erosionen och/eller är positiva för biologisk mångfald. På sätt och vis är det motsatta förhållanden till dem i Sverige, där man genom ersättning till skötsel av landskapselement ger ersättning för röjning av buskar och sly i åkerdiken.

 

England

Det engelska landsbygdsprogrammet präglas av detaljstyrning och väldigt många valmöjligheter med poängbedömningssystem som grund. Olikheterna illustreras bl.a. av stöd till stängsel för att skydda (!) skogsmarker från betesdjur samt stöd för integration med friluftsliv och tillgänglighet. Stöd ges även för sambete mellan nötkreatur och får på betesmarker för få ökade biologisk mångfald i betesmarken.

 

Finland

I Finland har man ett system som kan tvinga brukare att genomföra åtgärder på sin gård för att i huvudtaget få vara med i ersättningssystemet. Trots det är anslutningsgraden hög. Den enskilt viktigaste åtgärden i åkerlandskapet är ersättning till bevuxen, blomrik, gärna långliggande träda (>2 år), som visat sig ha positiva effekter både på biologisk mångfald och växtnäringsläckage.

 

Frankrike

I Frankrike finns stöd för extensivt brukade betesmarker. Dessa kan vara permanenta men även tillfälliga där de får flyttas en gång under en femårsperiod. Det är även möjligt att få ersättning för växelbruk! Jordbrukaren förbinder sig då att under en femårsperiod rotera minst tre olika sorters grödor på fältet som ingår, samt att samma gröda inte odlas två år i rad på ytan. Även honungsbin är viktiga för biologisk mångfald. Det är t.ex. möjligt att få stöd för att placera ut honungsbin i Natura 2000-områden.

 

Österrike

I Österrike finns bl.a. ett stöd för att avstå från ensilage och i stället skörda hö. Målet är att minska skador på markhäckande fåglars bon, öka födotillgången för fåglar samt ge möjlighet till större blomrikedom i landskapet.

 

Uppföljning

Inom vattenkvalitet och ekologisk odling så har de flesta länder studerat och noterat positiva effekter av miljöersättningarna medan inom biologisk mångfald och kulturvård generellet sett skett ingen eller väldigt begränsad uppföljning enligt halvtidsredovisningarna före innevarande period.

 

(Källa: Hur kan Landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras SJV Rapport 2012:14)

Kommentarer inaktiverade.