Skånsk landsbygdskraft

Helena Ullmark, Smakplats Skåne

Helena Ullmark är verksamhetsledare och rådgivare på Smakplats Skåne. Hon menar att förädlingsvärdet på landsbygdens produkter har ökat markant och mattanten är en ny maktfaktor för att få in närodlat i mångas munnar.

 

Helena Ullmark Foto: Thord Thordeman

Förädlingsvärdet på landsbygdens produkter har ökat, vad tycker du om det påståendet?

– Ja i alla fall vad det gäller livsmedel, det är min bestämda uppfattning. Då menar jag rejält. Jag har inga siffror, men utifrån de kontakter och det nätverk som Smakplats Skåne har så vill jag påstå att förädlingsvärdet har fördubblats. Det innefattar inte bara att det är produkter som i sig förädlas men också att råvaror presenteras på ett nytt sätt som ökar deras värde. Plus att de saluförs genom nya kanaler. Idag finns det väldigt många fler gårdsbutiker, charkuterier än för tio år sedan. Samt också direktförsäljning till restauranger.

 

Vad beror det på?

– Som människor har vi ett behov av trygghet och kontroll. En del hänger ihop med att vi upplever det som att vi lever i en otryggare värld med t ex terror och ett klimat som verkar vara ur led. Vad gäller konkret livsmedel så handlar det också om en oro för livsmedel med mängder av E-nummer. Att då veta vad det man stoppar i munnen kommer ifrån är ett sätt att tillfredsställa det behovet. Så man skulle kunna säga att den allmänna utvecklingen har gynnat genomskinligheten vad gäller livsmedel.

 

Finns det fler orsaker?

– Det goda exemplets makt, som leder till en kritisk massa, som öppnar den mentala dörren på vid gavel.

 

Hur har Smakplats Skåne bidragit tycker du?

– Vi har bidragit med massor med information och på det viset varit kompetenshöjande. Dessutom har vi ”tvingat” producenter in i ett nätverk. T ex så erbjöd vi en ystningsutbildning, där hela tre av de åtta som medverkade är verksamma idag. Detsamma genom en kurs för microbryggerier, där är två idag i full gång. Det hade inte hänt om vi inte hade gjort något, det är jag övertygad om. Behov letar sig alltid fram och det gäller att fånga upp dem och kanalisera dem rätt. Att Landsbygdsprogrammet har understött detta på ett positivt vis är tveklöst, det har finansierat kurser och rådgivning och dessutom har investeringsstödet betytt oerhört mycket för brukarna. Trycket från livsmedelsföretagare på fortbildning och nätverkande ökar också konstant.

 

Vari ligger de kommande utmaningarna?

– Att öka förädlingsvärdet ytterligare. Det gör man genom att öka professionalismen, detta genom kunskapshöjning. En oerhört viktig fråga är att få de små livsmedelföretagen att förstå att de måste satsa på kommunikation. De måste anlita professionella kommunikatörer och formgivare för att förbättra sitt uttryck och hjälpa dem med att välja vilka historier de ska berätta. Dessutom vill vi få livsmedelsföretagen att samverka i ännu högre grad. En annan utmaning är att knyta till sig det offentliga, som t ex sjukvård och skola, i mycket större utsträckning. Här hittar vi aktörer som har behov av riktigt stora volymer, vilket skulle kunna betyda enormt mycket för lokala aktörer. Snacka om att mattanten är en maktfaktor för att få in närodlat i mångas munnar. Ökad förädling är också rent generellt av högsta betydelse för den vision som regeringen har formulerat med ”Sverige – det nya matlandet”. En rätt stor utmaning det med.

 

 

Kommentarer inaktiverade.