Skånsk landsbygdskraft

Från Chile med kärlek

Gloria Nordlund invandrade från Chile och startade 1986 Glorias Äppelgård tillsammans med sin man. Hon tycker att det mångkulturella samhället kan vara en möjlighet för landsbygdens utveckling. Men man måste förstå förutsättningarna.

 

Gloria Nordlund Foto:Frida Rundberg

Kraft och vilja kan ibland bli så stark att det känns som om man kan ta på den.

  Som med Gloria Nordlund på Glorias Äppelgård:

  – Mina framgångsfaktorer har varit kvalitet, att aldrig fuska med det man gör. Att vara ärlig, ljuger man så är det kört. Vi har också varit envisa, uthålliga och målmedvetna.

  Pang bom! Grundlagar på vilka ett företag ska byggas.

 Glorias äppelgård ligger i ett utkavlat landskap med Lunds skyline inte långt borta.  En grind öppnas per automatik så att man sedan kan passera rader av välväxta äppelträd fyllda av frukt. Uppe vid ingången till caféet tar Gloria emot och vi sätter oss ner med en kopp kaffe.

  – Jag bodde i Chile och jobbade då som designer och träffade en svensk man där i början av sjuttiotalet, innan militärkuppen. Jag har aldrig ångrat mig. På något sätt har det i hög grad gjort mig till en ”vanlig” svensk medborgare.

– Samtidigt känner jag mig som ett mellanting, jag är inte helt igenom svensk och jag är inte heller chilenare längre.

  – Jag har också blivit väl behandlad och aldrig känt mig som en ”svartskalle” utom vid ett tillfälle när en ung tjej spottade framför mig och gick när jag frågade henne om var en buss gick ifrån. Sverige är inte rasistiskt men rasism finns.

 

Géle gav ny fart

Gloria och hennes man köpte fruktodlingen 1986 och kunde då inget om äpplen. De började med att erbjuda självplockning men när de sedan skulle växla upp så tog de hjälp av Länsstyrelsens experter som dömde ut de träd de hade, vilket ledde till att de plockade bort dem och lät plantera nya.

  – När vi drivit odlingen i tre år började jag må dåligt, jag kände mig understimulerad och fick inget utlopp för den kreativitet som jag t ex använt mig av som designer.

  Hon skrattar:

– Plötsligt kom jag på att jag skulle koka gelé på Paradis-äpplen. När jag började hade jag inga bra burkar så jag använde barnmatsburkar. Problemet var att locket inte luktade så gott. Efter ett tag kom jag på att jag kunde göra som man gjorde förr i tiden i t ex Frankrike, jag paraffinerade dem och satte tyg över.

  Det blev rätt snabbt rätt mycket marmelader, geléer och kryddade starka såser, chutney, glögg, must. Dessutom äppelcidervinäger med olika smaksättningar. De började sälja produkterna i en egen gårdsbutik och i utvalda delikatessaffärer.

  Efter att metodiskt byggt vidare började verksamheten ta fart på riktigt 2005. Då hade Gloria framgångsrikt annonserat och lockat folk med hjälp av rabatterade erbjudanden.

  – Dessutom tror jag att jag har marknadsfört mig på varenda plats i Skåne som det går att vara på. Det gav resultat. Jag minns att när äldste sonen kom hem efter att ha varit borta ett tag så sa han uppriktigt förvånat: ”Så mycket folk det är ute i fälten!”

 

Hinder att övervinna

Gloria gick en kurs i Länsstyrelsens regi där hon lärde sig mycket om koncept och affärsidé, utfallet blev självplockning av ”närproducerat” och ”egna produkter utan tillsatser” och därmed ett intressantare erbjudande.

  – Bärkraft som jag också har deltagit i är projektrelaterad coachning och det öppnade ytterligare ögonen på mig. Efter det har jag t ex slutat att visa mig på en massa mässor som jag gjorde tidigare. Jag insåg att jag inte behöver göra det längre, att det bara tar tid

  – I ett sådant sammanhang, i slutet på 90 talet, kom vi också på namnet Glorias Äppelgård. Jag gick hem till min man och mina barn och var övertygad om att de verkligen inte skulle gilla det. Det gjorde de inte heller, de älskade det.

  Vad säger hon då om påståendet att det mångkulturella ses som en möjlighet för landsbygdens utveckling”?

  – Man måste till att börja med förstå att det finns hinder. Eftersom jag varit och är gift med en svensk och själv snabbt blev svensk medborgare av den anledningen så har det t ex aldrig varit några problem med banklån. När vi skulle köpa vårt första hus och jag fortfarande inte var svensk medborgare så var det massor med tillstånd som vi skulle ha, när jag sedan hade fått medborgarskap så var det inga problem.

  – Det finns massor som det mångkulturella samhället kan tillföra landsbygden. En förutsättning är att de som vill tillföra något tidigare haft med landsbygd att göra, eller i vilket fall har en mycket stor förståelse för förutsättningarna.

Kommentarer inaktiverade.