Skånsk landsbygdskraft

Framåtblick

Vi kommer fortsätta att anlägga våtmarker, dammar och skyddszoner för att minska näringsläckage vilket kommer ge en förbättrad vattenkvalitet och biologisk status på våra skånska sjöar och vattendrag.

En stor del av våra hävdade gräsmarker kommer även framtiden skötas miljövänligt utan gödsling eller bekämpningsmedel i Skåne. De kulturbärande elementen som stenmurar, diken och åkerholmar kommer att synliggöras och skötas så att det bilogiska och kulturella arvet förvaltas väl ur ett landskapsperspektiv.

Positiva aspekter

Vi kommer att tänka mer i landskapsperspektiv när det gäller biologisk mångfald och skötsel av strukturer med kulturhistoriska värden. Detta kommer att leda till en ökad samverkan på lokal nivå och bättre förutsättningar att bevara och utveckla värdefulla miljöer och arter.

Tydliga utmaningar

Hantera ett regelverk som är komplicerat och inte tillämpat för att främja miljö-, natur- och kulturvärden.

Betes- och slåttermarker och småbiotoper sköts inte optimalt ur ett kulturhistoriskt och biologiskt perspektiv.

Önskade framtidsscenarier

Landskapperspektivet utvecklas – samverkan ökar på lokal och regional nivå, förutsättningar för att bevara miljövärden och mångfald ökar mer än insatsen.

  • Vattendrag kan få kontinuerliga skyddszoner och näringsfällor längs stora delar av sträckningen
  • Möjligheten för arter att sprida sig i landskapet ökar
  • Betesdjursförmedling ger positiva samordningsvinster för såväl djurägare, markägare och kultur- och naturvärden och fler marker kan hållas i hävd.
  • Ålderskontinuiten hos skyddsvärda träd ökar och bevaras.
  • Tillgängligheten i odlingslandskapet kan öka 

Reglerna – kommer att bli enklare att förstå och tillämpa, regelverket stabilt vilket på sikt minskar behovet av kontroller och gör hela hanteringen mer kostnadseffektiv.

  • Regelverket blir tydligt och stabilt under hela stödperioden och endast smärre justeringar sker mellan åren.
  • Administrationen minskar för både brukare och myndigheter.
  • Myndigheterna får en minskad tillsyn och ökad rådgivande funktion.

Gräsmarker – skötseln anpassas efter de regionala förhållandena.

  • Slåtter- och betesmarker ser olika ut i olika delar av landet och skötseln behöver anpassas efter detta. Viktiga strukturer som träd, buskar, vatten, stenmurar, hällar och öppen sand måste kunna ingå i våra betesmarker för att bättre optimera skötseln i avseende på kulturvärden och biologisk mångfald
  • En ökad variation av blommande växter, buskar och välbetade områden är förutsättningen för en hög biologisk mångfald i våra hävdade gräsmarker.
  • Skötseln av småbiotoper och kantzoner blir mer flexibel så att både kultur- och naturvärden tillgodoses i slättbygden. Olika organismer gynnas av olika typer av skötsel, exempelvis mängden skötta element respektive träd- och buskar.
  • Rådgivning till brukarna ökar, myndigheter och brukare tar gemensamt fram en skötselplan för biologiskt och kulturhistoriskt viktiga marker.
  • Träd och buskar tillåts i högre utsträckning längs med vattendrag då dessa skapar variation både i vattnet och på land.

Uppföljning av biologiska och kultuhistoriska värden – för att uppfylla syftet med ersättningarna

  • Ett system utarbetas för att följa upp de biologiska och kulturhistoriska värden som är grunden för ersättningarna, framför allt i marker med särskilda värden, men även slättbyggdens småbiotoper.
  • Återkoppling till såväl rådgivare som brukare för att öka kunskapen, utveckla skötseln, sprida goda exempel, och stimulera framtida åtgärder.

Kommentarer inaktiverade.