Skånsk landsbygdskraft

Fem reflektioner

Helena Karlsdotter Nilsson och Daniel Håkansson på Länsstyrelsens landsbygdsavdelning ger 5 reflektioner angående påståendet att landsbygdsföretagens lönsamhet och bärkraft har ökat.

 

1.  Vad menas med lönsamhet?

Helena Karlsdotter Nilsson Foto:Louise Andersson

Helena: Min första tanke är: Hur ska man definiera lönsamhet i ett landsbygdsföretag? De drivs många gånger inte på samma sätt som andra affärsdrivande företag. Ser man strikt till företagsekonomiska bedömningsgrunder så är det svårt att säga om lönsamheten har ökat hos företag som fått företagsstöd. Det tar några år innan en investering bidrar till att skapa lönsamhet. Det är dessutom så att många andra faktorer påverkar.

Daniel: Lönsamheten är många gånger kopplad till lantbrukarens egen syn på vad det innebär. Landsbygdsföretag tenderar till att vara livsstilsföretag som omfattar långt fler parametrar än bara de ekonomiska. Man kan här prata om ”upplevd lönsamhet”. Företagaren tar ut lägre lön men känner ändå att han eller hon får en högre livskvalitet. Jag tror att t ex affärer på landsbygden håller ut längre än vad t ex en Coop-butik inne i en stad gör. Det kan vara just för att man värdesätter anknytningen till bygden mycket starkare och kämpar för att affären ska kunna leva vidare.

Helena: I det här sammanhanget är det viktigt att också väga in tillväxten i samhället. Den är motorn för lönsamhet.

 

2. Landsbygdsprogrammets inverkan

Helena: Självklart har stöden genom landsbygdsprogrammet påverkat men det är svårt att direkt härleda deras påverkan på lönsamheten eftersom det har gått för kort tid sen investeringen genomfördes.

Daniel: Att påvisa den kopplingen med siffror är något som idag inte låter sig göras, vi behöver betydligt längre intervaller som utgångspunkt för ett sådant utredningsarbete. Däremot kan man generellt säga att stöd rimligtvis ger en bredare bas för investeringar. Investeringsvilja är ju också på många sätt en värdemätare på en ökning av lönsamhet och bärkraft.

Helena: Man gör inte en investering om man inte tror på sin sak och känner att det finns en potential att den kan utvecklas till något lönsamt i framtiden.

 

3. Styrkor och hot

Daniel Håkansson Foto: Louise Andersson

Daniel: Många landsbygdsföretagare brinner för sin verksamhet. Det gör att de jobbar mycket och är tillgängliga i sin yrkesroll mest hela tiden. Möter de en annan boende i byn så kan det mycket väl leda till arbetsrelaterat samtal. Här kan man verkligen tala om tillgänglighet och det finns en stor styrka i detta som verkligen talar för en levande landsbygd.

Helena: En svårighet för landsbygdsföretagen är när infrastrukturen och den gemensamma servicen får ta stryk på grund av att kommunerna satsar mest på sina centralorter. Detta leder till en sämre attraktionskraft för landsbygden. Här kan man verkligen se en dragkamp mellan olika intressen.

4. Prioriteringar för både företaget och samhällets bästa

Helena: Vi vill bli ännu bättre på att sätta och kommunicera vilka prioriteringar vi gör när vi beslutar om stöd. Att tydligt väga in både företagets och samhällets bästa. Detta i förhållande till hur marknaden över tid utvecklar sig. Vi vill ha bra prioriteringar som väger in företagets och samhällets bästa. Prioriteringarna ska även vara dynamiska över tid och anpassade till marknadens och samhällets behov.

Daniel: Prioriteringarna ska präglas av tydlighet och relevans. Det ska vara tydligt för den sökande vad som prioriteras och underlaget som ska skickas in ska upplevas som relevant för sökande.

5. Lönsamhet för fler

Daniel: En bättre lönsamhet nås i första hand genom företagsutvecklande åtgärder med fokus på den ekonomiska sidan. Detta kan vara genom en kombination av expansions- och effektiviseringsåtgärder. Sedan tror jag att man kan lägga grunden för en bredare lönsamhet på landsbygden genom att ytterligare uppmuntra till vad man skulle kunna beskriva som fritidsverksamhet. Många som idag driver någon form av verksamhet på hobbynivå skulle kunna utvecklas om de kunde få ett mindre stöd som syftade till att utveckla deras hobby till en mer lönsam och bärkraftig verksamhet.

Helena: Detta kopplat till kompetenshöjande åtgärder skulle verkligen kunna ge många en puff i riktning mot att etablera en mer professionell verksamhet istället för en verksamhet på hobbynivå. Idag är de många som faller under den nedre beloppsgränsen som finns rörande ett projekts investeringskostnad. Därmed tappar man nog bort en hel del företagare med utvecklingspotential. Det gäller inte minst vissa kvinnor som i sitt företagande är mer försiktiga än män.

 

Kommentarer inaktiverade.