Skånsk landsbygdskraft

Ett ledande arbete

I juni invigdes Kullaleden. Den sträcker sig över sex mil i nordvästra Skåne längs kusten från Domsten till Utvälinge. Ros-Mari Paulsson är en av initiativtagarna och berättar gärna om sitt starka engagemang. Något som verkligen har behövts för att övertyga 130 berörda markägare om det fiffiga med idén.

 

Ros-Mari Paulsson Foto: Ulrika Hantell

Kullaleden var en hit redan innan den fanns.

  Talade man med någon som var delaktig i besöksnäringen i nordvästra Skåne om hur man skulle locka fler besökare så var det samma lampa som tändes: Kullaleden! Den nästan sex mil långa sträckan från Domsten i syd över Lerberget, Höganäs, Mölle, Kullaberg, Arild, Svanshall och bort till Utvälinge hyllades tidigt av såväl kommuner, Region Skåne som det privata näringslivet. Som symbol för Skåne i en tid av ”soft adventures”, crossfit-kläder och ett hälsosamt liv är kullaleden helt enkelt en modern spettekaka.

  Givetvis är den dragen så att den passerar förbi Naturrum upp på Kullaberg. Lämpligt! Platsen är ett nav, inte bara för Kullaleden, utan för många verksamheter som relaterar: kajak, tumlarsafaris, grottvandringar, bergsklättring.

  Ros-Mari Paulsson heter hon som kom på idén, detta tillsammans med Göran Lock och Britt-Marie Andrén. Efter tre år av förstudier, vandringar, kommunala förankringar, mer vandringar och ännu mer vandringar och inte minst samtal med 130 markägare som inte alla unisont ställde sig upp och gjorde vågen kom de till slut fram.

  Om man ska prata om att ”Det kommunala och ideella engagemanget för landsbygdens utveckling har ökat och fått fokus” så känns det som om det kan finnas anledning att ta en kopp automatkaffe uppe på Naturrum med Ros-Marie:

  – Ja i Höganäs kommun är i alla fall det så. Kommunen har varit, och är, mycket positiv till oss inom Leader och LAG-styrelsen.

  – Samtidigt så har det tagit tid, Leader är inte helt enkelt. Det är mycket som man ska få att fungera, strategi och procentuella fördelningar m m.

  Hon berättar att förstudien för Kullaleden var en av de första som gjordes inom ramen för Leader Nordväst Södra.

  – Det började som en idé som jag, Göran och Britt-Marie fick när vi var på ett LAG-styrelsemöte på Ven i slutet av 2009. Där har de det väldigt väl utbyggt vad gäller vandring- och cykelleder. I det perspektivet var det lätt att se att vi då inte hade något liknande i Kullabygden, det var svårt för vandrare att hitta. Det var bara uppe på själva Kullaberg som det var ordnat men ingen annanstans.

 

 

Kullaleden Foto: Ros-Mari Paulsson

80 procent sa ja

 Ros-Mari som då satt med i kommunstyrelsen hade viss insyn i vilka vägar man kunde gå. Kommunen var positiv till en förstudie och hade själva varit inne på samma tankar några år tidigare, då hade det stupat på att man inte ansåg sig ha möjlighet att förhandla med alla markägare.

  – När vi satte igång med förstudien våren 2010 började vi i en annan ände. Vi tog kontakt med de 16 byföreningar som finns längs den tänkta sträckan för Kullaleden, för att med deras hjälp se om det verkligen fanns de rätta förutsättningarna. En del av föreningarna var lite skeptiska i början och menade att en sådan led skulle skapa alltför stora strömmar av turister och bidra bl a till en ökad nedskräpning, men allteftersom växte entusiasmen och våra vandringar fick allt fler medverkande.

  De upptäckte att det skulle funka, att det fanns stigar överallt, det enda problemet var Görslövsån något som man efter ett tag lyckades lösa.

  2011 blev Ros-Mari projektanställd av Höganäs Kommun för att ta sig an de 130 markägarna.

  – Så jag började ringa och åkte ut och pratade. Upp mot 80 procent sa ja direkt och var ytterst behjälpliga och visade bl a på alternativa stigar som kunde vara bättre än de vi hade tänkt.

  Vad gjorde du som kommunen strandat på några år tidigare?

  – En av anledningarna till varför det gick så bra var att de inte uppfattade mig som tjänsteman, jag har ju bott i bygden i hela mitt liv och de flesta känner mig, eller i alla fall känner till mig.

 

Fler vågar prova

De som inte sa ja direkt, vad hade de för skäl?

  – De som inte var med på en gång tyckte att det här var ett kommersiellt projekt och ville ha ersättning. Gradvis fick jag dem att förstå att det inte var så och att de själva faktiskt också tjänade på det, Kullaleden möjliggör för dem att lättare styra folk som passerar över deras ägor till ett enda ställe. Ett annat positivt utfall för dem är att de kommer att få ett ökat engagemang från kommunen som ju även de måste ta ett större ansvar.

  Hon menar att just engagemanget från kommunens sida har varit mycket betydelsefullt för den kommande tillblivelsen.

  – Man vill verkligen satsa på turism i Höganäs och det finns alla förutsättningar med naturen, keramiken och maten, något som Kullaleden också bidrar till att knyta ihop. Helsingborg har också gått med, deras kommun går upp i en klack vid Utvälinge. Nu vill de också länka Kullaleden i den andra änden så att man ska kunna börja vid Kärnan inne i Helsingborg stad. Vad som också är roligt är att vi nu också är ett pilotprojekt för hur den framtida Skåneleden ska se ut.

  Ros-Mari har bara gott att säga om projektet, som fortfarande drivs med Leaderpengar till 49 %.

  – Det har lett till ett ökat samarbete mellan byföreningar, Länsstyrelsen och kommuner, något som har varit väldigt positivt. Det har också varit en energikick rent allmänt i regionen och lett till att fler har vågat prova saker inom ramen för Leader.

  För att åter vända in på Kullaleden, vad är det som gör den så speciell?

  – Den är unik eftersom du får se det mesta av Skånes varierade landskap under vandringen, sandstränder, klappersten, sjuängar. På själva Kullaberg är sjuttio procent av hela Sveriges fauna representerad!

  Den 1 juni invigdes Kullaleden av landshövding Margareta Pålsson och Lis Nielsen, ordförande i European Rambler´s Association. Då var den också som tredje led i Europa, och den första i Norden, certifierad av Leading Quality Trails, vilket ger en direktkanal till 3 miljoner hugade vandrare.

  Vi bryter upp och gå ner till det parti där Kullaleden passerar. Just den här dagen, när det blåser och regnar småspik, skulle undertecknad nog tveka vad gäller en vandring.

  Ros-Mari ler ikapp med solen som ju finns där bakom de tunga molnen.

  – Bara man är rätt klädd. Det måste man ju vara när man som jag är ute mycket. Jag har aldrig haft ett så kul jobb!

 

Kommentarer inaktiverade.