Skånsk landsbygdskraft

Energirådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus

Nils Helmersson som arbetar på HIR Malmöhus i Borgeby är energirådgivare åt lantbrukare. Han ser en kombination av mindre och större åtgärder som den bästa vägen för en ökad energieffektivisering, i kombination med kompetenshöjning.

 

Genom energieffektivisering i landsbygdsföretagen och ökad bioenergiproduktion har Sveriges oljeberoende minskat?

– På grund av landsbygdsprogrammet har det alldeles säkert gjort det. Energieffektivisering i det här sammanhanget innebär att du antingen kan minska mängden olja och få ut samma mängd produkt, eller så kan du använda samma mängd olja och få ut mer produkt. I båda fallen så har vi blivit energieffektivare. Om man är ute hos en lantbrukare så kan vi t ex hjälpa till med att effektivisera torken så att man får ut mer produkt på en lika stor mängd olja. Själva verkningsgraden blir bättre.

Hur har landsbygdsprogrammet bidragit till den här utvecklingen?

Med en ökad kunskapsnivå. Det kan gälla allt från att användarna förändrar sina rutiner, t ex i något så enkelt som att tända och släcka. Eller hur man använder värmelamporna i ett grisstall, eller att man byter till en bättre teknik. Det handlar om ett växelspel mellan mindre och större förändringar. Oavsett storleken på förändringen så bidrar alltid en ökad kunskapsnivå kvalitativt på beslut och handhavande. Något som också kan leda till att man byter till en biobränslebaserad värmeanläggning. Som eventuellt kan producera så mycket energi att det räcker till att sälja till en granne, vilket är en ökad kunskapsnivå som så att säga påverkar fler.

Vilka är framgångsfaktorerna? 

Främst ökad kunskap. Här är det väldigt viktigt med rätt rådgivning. Jag tror i hög grad på tydliga exempel. Ju konkretare de är, desto närmare en aktiv förändring kommer vi ute hos en mottagare.

Hur arbetar du?

När man är ute hos en lantbrukare så går man igenom hur mycket energi denne använder och var. Man ser över den el som brukas på gården och till bevattning, oljeförbrukningen i torken och konsumtionen av diesel ute på fältet. Sedan går man igenom hur man ska kunna effektivisera det. Här hänger intresset i hög grad ihop med hur mycket förbättringen kostar att genomföra och vad man sparar i slutändan.

Vilken är den vanligaste frågan?

Var kunderna kan spara pengar. Många gånger är de öppna och bjuder in genom att t ex säga: ”Det skulle vara intressant att se om du kan hitta någonting här”. I snitt hittar jag möjliga förbättringar för energieffektivisering på mellan tio och femton procent.

Var finns de vanligaste energitjuvarna?

Det beror på vad man har för verksamhet. Det är en väldig skillnad på om det är en mjölk-, gris-, eller växtodlingsgård. På en mjölkgård så är kylanläggningen en energitjuv. Sedan går det åt mycket energi till att diska all utrustning i varmt vatten, där finns mest energi att spara. På en grisgård så är det uppvärmning av stallarna, ventilation och belysning. På en växtodlingsgård går det åt mycket diesel ute på fältet.

Vad tycker du om sparsam körning-programmen?

Jag håller inte i sådana kurser själv men jag har kollegor som gör det. Min uppfattning är att de fungerar mycket bra. Det är nog sådant som ska till eftersom det är relativt komplicerat att köra ute i fält. Ska man dessutom göra det på ett energieffektivt sätt så kräver det nog många gånger handledning, inledningsvis.

Hur har samarbetet inom ramen för landsbygdsprogrammet fungerat?

Vi har en bra dialog med Länsstyrelsen och de som jobbar med landsbygdsprogrammet. Den kan t ex gälla vad som finns för behov ute i näringen och vad man ska sätta in för åtgärder. Ytterst syftar det till att just realisera detta med energieffektivisering och minska oljeberoendet.

Om du ändå skulle önska någonting som skulle kunna bli bättre nästa period, vad skulle det kunna vara?

Det är viktigt att dialogen fortsätter och att den är bra. En utmaning som jag tycker att vi står inför är att det går åt stora mängder diesel inom växtodlingen. Här kan man genom enskild rådgivning hjälpa lantbrukare och kartlägga deras förbrukning.

Kommentarer inaktiverade.