Skånsk landsbygdskraft

Bärande buteljering, intervju med Kimmo Rumpunen

Projektet Centrum för innovativa drycker är nu inne på sitt andra år. I Fjälkestad utanför Kristianstad hjälper man frukt- och bärodlare att förädla sina produkter. Utvecklingsledare Kimmo Rumpunen är nöjd så här långt men efterlyser samtidigt en ökad innovationsnivå. Han tror att uthållighet är en av nycklarna.

 

Den som till äventyrs höjer ett förvånat ögonbryn över en satsning på innovativa drycker och dess möjlighet till att skapa business, kan för ett ögonblick sluta sina ögon och förflytta sig till Atlanta, Georgia.

Tappning av dryck Foto: Kimmo Rumpunen

Där ligger det företag som varje år är överst på listan för de högst värderade varumärken i världen. Yes, vi talar om The Coca-Cola Company. Inte illa för ”färgat sockrat vatten” som en gång Steve Jobs beskrev en konkurrent till Coca-Cola.

 Fjälkestad ligger en knapp mil från Kristianstad. I den lilla byn finner man Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) anläggning Balsgård. En verksamhet som startades på 40-talet för att få fram bättre bär och frukter för det svenska klimatet. Här har de kända äpplesorterna Aroma och Katja sett dagens ljus och omgivningarna kännetecknas i hög grad av just äpplen samt en rikedom på bär.

  Sedan ett och ett halvt år tillbaks rymmer också Balsgård ”Centrum för Innovativa drycker”. Detta i en byggnad i omisskännlig funkis och med originalinredningen kvar från en tid när svenska folket lyssnade på Alice Babs och Tutta Rolf.

 

Julmust på äpple  

Vi möter forskaren och projekt- och utvecklingsledaren Kimmo Rumpunen. Han visar vägen till en byggnad intill som är av betydligt moderna snitt där verksamheten bedrivs.

  På ett bord står ett antal flaskor och muggar framställda. Vi sätter oss och Kimmo häller upp ur innehållet i en flaska i två muggar. Han räcker fram en.

  – Smaka. Det här är en lyckad produkt som vi har bidragit till. Det var en äppelodlare som kom till oss precis i starten av projektet. Det var till jul och min kollega tyckte att odlarens äpplen var väl lämpade att krydda upp en aning. Resultatet blev en slags julmust på äpple.

  Han dricker själv och säger sen:

  – Jag känner ingefära, kanel, nejlika och så har den en perfekt simmighet som får saliven att strömma till och vilja ha mer. Det är sådant här som visar på möjligheterna.

  – Den är annorlunda, utan att dra det för långt. Som konsument måste man ha något att referera till annars skräms man bort. Introduktionssträckan ska vara kort.

 

Svårt för mindre råvaruproducenter 

Centrum för Innovativa Drycker drivs som ett projekt under en treårsperiod och samfinansieras av SLU och flera olika organisationer i Skåne, däribland Länsstyrelsen, samt EU.

  Upprinnelsen var att man utifrån Balsgårds horisont lätt kunde se den stora tillgången på fantastiska råvaror som finns i regionen. Man gjorde en omvärldsanalys som visade på att det projekt man skissade på låg helt rätt i tiden.

  – Marknadskrafterna är starka för drycker som ger ett kvalitativt mervärde, inte minst vad gäller naturlighet och med sikte på bättre hälsa, detta i kontrast till aromatiserade läskedrycker och vatten. Ta bara den här äpplejuicen, den har ett års hållbarhet utan några som helst tillsatser.

  Kimmo håller upp en flaska som får en ton av guld i ljuset från fönstret.

  – Vad som också är intressant är att om man utnyttjar möjligheterna här så ställs man inför nya frågeställningar och eventuellt även upptäckter. Under det ett och ett halvt år som vi kört projektet och därmed anläggningen har vi haft cirka femtio odlare som använt sig av den, tjugo av dem har fått fram produkter för försäljning.

  Han fortsätter:

  – Med stor hjälp av landsbygdsprogrammet har vi skapat möjligheter för organisationer och enskilda att komma vidare med sina tankar och idéer. Det kan vara mycket svårt för mindre råvaruproducenter att få möjlighet att komma till hos en större tillverkare. Det stör produktionen hos dem. Främst har vårt arbete kommit att innebära att odlare och andra landsbygdsföretagare har kunnat förädla sina produkter så att de hamnat i en flaska.

  – Sedan har de kunnat utvärdera om de är något som de ska fortsätta att göra över huvud taget, eller om de ska låta någon annan överta produktionen. Här har de på ett helt annat sätt än tidigare fått upp ögonen för möjligheterna och vår verksamhet har lett till flera nya samarbeten mellan olika företag.

 

Exempeldrycker Foto: Kimmo Rumpunen

Förebyggande drycker 

Kimmo beskriver projektet som en neutral plattform för stöd till produktutveckling och mervärdesskapande. Samtidigt pekar han på saker som kan bli bättre.

 – Jag tycker att en hel del mervärde har skapats, medan resultatet är tunnare när det gäller innovationer. Vi har enorma möjligheter att bidra med spetskompetens, men tyvärr har vi inte fullt ut lyckats skapa den kontext som har gjort att företagen har utnyttjat vår kunskap för att komma upp med avancerade innovationer.

  På Balsgård är man experter på hortikulturell utveckling, man kan t ex bedöma och analysera bär och frukters kvaliteter. Man har nätverk kopplade till olika universitet i regionen och CLUK i Karlshamn, som är en kompletterande resurs för livsmedelsutveckling. Man samarbetar också med Smakplats Skåne och Skånes Livsmedelsakademi.

   – Projektet är slut nästa år men vi hoppas verkligen att det kan leva vidare, man kan ju märka att det är först nu som det börjar sätta sig. Det behövs ett centrum där man dels kan förädla på en hög nivå och dessutom få hjälp med avsättningsytor, även exportmöjligheter. En mycket viktig framgångsfaktor är kontinuiteten i satsningen. Själv vill jag gärna lägga mer tid på det här eftersom jag är övertygad om att det har en mycket stor potential också i framtiden.

   – Det finns verkligen möjligheter idag även för mindre odlare. De stora jättarna som Kivik, Skånemejerier och Procordia sitter fast i sin verklighet, maximalt volymtänkande i förhållande till stora strukturella utmaningar. De små odlarna kan på ett helt annat sätt ta tillvara små råvarumängder av unik kvalitet, skräddarsy produkter genom förädling och finna köpstarka konsumenter som är villiga att betala för exceptionell kvalitet.

 

Havtorn Foto: Kimmo Rumpunen

500 000 hektar 

Han håller upp en bag-in-box förpackning innehållande havtorn att användas i restaurangkök.

– Ta havtorn t ex, ett bär som oftast är extremt surt – så surt att man inte kan ha mer än max 15 % bärråvara i dryck. Här har vi kunskap om vilka sorter som är i det närmaste söta och vi arbetar med att utveckla än sötare sorter. Det skulle kunna innebära att svenska konsumenter på sikt kan få njuta av 100 %-ig havtornsjuice sprängfylld med nyttigheter. Det är inte så svårt att räkna ut att man då har en produkt som skulle, om låt oss säga en 15-20 år, kunna konkurrera med apelsinjuicen på frukostbordet, detta i en samtid och framtid som hela tiden letar efter allt nyttigare närodlade produkter med minimal påverkan på miljön.

   Han påpekar att om man tydliggör de möjligheterna så vågar också odlarna satsa eftersom de ständigt letar efter växtslag som klarar av att bära kostnaderna genom hela kedjan.

  – Vad gäller havtorn så odlas det i Kina på över 500 000 hektar, femhundra tusen! Mest som erosionshämmare men med en årlig plantering för bärproduktion just nu på 10 000 hektar! Här skapas hälsomervärden som är enorma. Produkter som inte bara är nyttiga, men som också leder till samhällsekonomiska vinster i form av lägre kostnader för t ex sjukvård. Den förebyggande maten kommer bara att växa. Kom!

 

Fruktbara framgångsfaktorer 

Kimmo reser sig, ger mig en vit rock och så går vi ut i produktionshallen. Idag är det tyst och stilla, till skillnad från dagarna med produktionen när det tillverkas drycker med en effektiv och industriell precision. Han förevisar hela processen från fruktpress till korkåtdragare. Här finns allt man behöver för att förädla sina äpplen, päron, hallon och havtorn, inklusive glasflaskor och etiketter.

  ­ – Våra framgångsfaktorer har också varit vår tillgänglighet, vårt nätverk, vår kompetens och vår utrustning, vilket givetvis inte hade varit möjligt utan den finansiering som t ex landsbygdsprogrammet, Region Skåne och SLU bidragit med.

  Kimmo ser också stora möjligheter för fler centra med kompetens vad gäller förädling av olika livsmedel. Vad som återigen är viktigt är att sådana satsningar går hand i hand med vägledande principer för framgångsrikt företagande, menar han.

–     En verksamhet som den här spiller över och ger massor med möjligheter som vi inte ens har börjat skrapa på.

Kommentarer inaktiverade.