Skånsk landsbygdskraft

6 reflektioner från Catharina Hellström Engström

 

 

Catharina Hellström Engström Foto: Renée Lingström

1. Leader skapar goda förutsättningar till samverkan

Skåne har genom arbetet med Leadermetoden hittat ett framgångsrikt koncept där trepartnerskapet blivit en utvecklingsfaktor. Det ideella engagemanget har organiserats på ett tydligare sätt och kommunerna därmed hittat en länk ut i dialog och samverkan med de lokala bygderna. Länsstyrelsen har genom Leader hittat nya samverkansvägar. Möjligheter vad gäller nya svenskar på landsbygden har lyfts men oftast blivit rent teoretiskt.

 

2. Endast fragment av exempel på hållbara lösningar

Allt för lite har hänt gällande de horisontella prioriteringarna, inga tydliga riktlinjer om hur arbetet ska gå till ligger till grund. Ungdomsperspektivet har lyfts genom Leader på ett framgångsrikt sätt men arbetet med etnicitet har varit förvinnande litet. Arbetet med grön integration har bara blivit fragment utan långsiktiga resultat.

 

3. Landsbygdsprogrammet öppnar för möjligheter

Det ideella engagemanget på landsbygden är en förutsättning för att kommunerna ska kunna få en bra bild av utvecklingsområden. Projektarbeten genom landsbygdsprogrammet är i sig kompetensutveckling och öppnar dörrar till en mängd nätverk. Det ideella engagemanget lyfter landsbygdens kompetenser och projekten bildar då en dynamisk utvecklande process till nytta för bygden.

 

 

4. Aktivt samarbete internt och externt bäst effekt

Arbetet mellan Länsstyrelsen och Leaderområdena har varit utvecklande på många sätt. Där kommunerna varit aktiva har också Leaderarbetet ofta gett goda resultat. Områdena sträcker sig över administrativa gränser och bildar en bro mot områden, olika sektorer och aktörer i bästa fall.

 

Ungdomarnas perspektiv har Landsbygd samverkan lyft under året genom att skapa ett nätverk kopplat till Leader och Länsstyrelsen i frågor som gäller landsbygden. Enheten har också – tillammans med Enheten för social hållbarhet – arrangerat möten med myndigheter och aktörer i den gröna näringen med fokus på att utveckla förbättrade utbildningsmöjligheter inom sektorn för nyanlända vuxna. Processen är igång men det finns oändligt mycket kvar att göra.

 

5. Engagemang och samverkan ett måste för landsbygdens överlevnad

Det blir allt viktigare med dialog sektorer emellan då resurser i den offentliga verksamheten krymper år från år. Ungdomarna är framtiden. Om deras syn på landsbygden kommer fram och dörrar öppnas för brett samarbete ger det landsbygden större chanser att allt fler unga stannar kvar eller återvänder en dag.

 

Kultur- och samhällsliv blir mer mångfacetterat med ideellt engagemang. Sju av tio utrikes födda i Skåne bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona. Vi måste hjälpa till att skapa förutsättningar för att nyanlända också ska välja att bosätta sig på landsbygden och bidra med kompetens och entreprenörskap. Det kan också förbättra åldersfördelningen då nyanlända har en lägre medelålder än övrig befolkning i länet.

 

 

6. Partnerskap över gränser

Leadermetoden har varit till stor nytta för Länsstyrelsen som kommunikationskanal. Det är viktigt att Länsstyrelsen har kunskap om lokalt engagemang för att veta var satsningar bäst hör hemma. När det gäller de horisontella prioriteringarna är det viktigt att Länsstyrelsen utökar samverkan internt mellan enheter och avdelningar, lär av varandra och sprider den kunskapen vidare. Genom att forma egna projekt kan resurser skapas för ett sådant arbete. Partnerskapssamverkan är en bra ingång för att använda nätverk och ta vara på information och kompetenser till nytta för landsbygden.

Kommentarer inaktiverade.