Skånsk landsbygdskraft

6 Reflektioner angående att tjänste-och upplevelseutbudet på landsbygden har ökat

Catharina Hellström Engström Foto: Renée Lingström

1. Utbudet tar ny form

 

Landsbygden moderniseras där man satsat på fibernät. Det har lett till ett utökat utbud och kvalitet vad gäller tv, telefoni och dator-tjänster. I några områden i Skåne där drivmedelsstationer lagts ned har de återuppstått genom privata eller kooperativa föreningsinitiativ. Skånska gårdar börjar dessutom leverera alltmer biogas. Utbud av upplevelser kopplade till exempelvis bed & breakfasts, caféer och matställen har blivit mer synliga främst genom att de paketeras på ett mer organiserat sätt. Trenden med närproducerat gör att antalet gårdsbutiker ökar. Grön rehabilitering är ännu ett exempel på möjligheter för landsbygden som påbörjats under programperioden. 

 

2. Utmaning med allt fler äldre på landsbygden

 

Även om Skåne i ett nationellt perspektiv har ett väl utbyggt service- och tjänsteutbud på landsbygden så har det generellt sett minskat. Däremot tyder mycket på att kvaliteten har ökat under programperioden genom att samverkan företag och föreningar emellan. Utmaningen är en växande äldre befolkning och med det ett ökat behov av närhet till service. Tillgång till daghem, skolor och kollektivtrafik är exempel på faktorer som har stark attraktionskraft på potentiella nya kommunmedlemmar. Det är därför viktigt att stötta de byar där serviceställen läggs ned och istället hitta nya lösningar.

 

3. En skjuts i rätt riktning

 

Landsbygdsprogrammets mest konkreta resultat påvisas genom investeringsstöden. Här ser man hur lantbruksföretag har byggt gårdsbutiker, bed & breakfast, café- och restaurangverksamheter. Offentliga aktörer har samordnat kompetensutvecklingsinsatser och bredbandsutbyggnad. Leaderverksamheten har på lokal nivå gjort skillnad, som ett bra exempel kan här nämnas vandringsleder. Biogasanläggningar har fått investeringsstöd och Leaderprojekt har även stöttat utbyggnad av biogasnät. Kultur- och turismprojekt har stötts både regionalt via Länsstyrelsen och lokalt via Leader.

 

4. Länsstyrelsen som brobyggare

 

Som utvecklingsstrateg agerar jag brobyggare mellan landsbygdens olika aktörer, främst genom arbetet med Leadermetoden. På Skånes egen landsbygdsgala Livet på landet delas priser ut till företagare och projekt med kreativa lösningar till nytta för många. Via frukostmöten runt om i Skåne plockade vi fram goda förebilder för att inspirera och ge kunskap. Då Skånes natur- och kulturutbud är en utvecklingsfaktor för landsbygden har vi startat ett samarbete inom Länsstyrelsen för att underlätta för lokala entreprenörer och organisationer att utveckla företag i eller i närheten av skyddade områden.

 

5. Utveckling i bygder där engagemang finns

 

De offentliga resurserna blir allt mindre och den enda lösningen på sikt för landsbygden är en blandning av åldrar med en övervägande del i arbetsför ålder, god samverkan och företagsamhet. I områden där det finns ett engagemang och en företagarkultur kommer de goda lösningarna att etableras. Livskvaliteten på landsbygden kommer att vara en dragningskraft och digital teknik gör det möjligt för distansarbete eller företag. Besökare vill se ett levande landskap där de lotsas mellan upplevelser på ett tydligt sätt.  

 

6. Kompetensutveckling och samverkan avgörande

 

Länsstyrelsen behöver fortsätta att bevaka dessa frågor, bidra med en god omvärldsanalys samt stötta en god samverkan både lokalt och regionalt. Det är viktigt att bistå de områden där det finns ett engagemang eftersom den styrkan kan ge ringar på vattnet vad gäller kreativa lösningar för både tjänste- och upplevelseutbudet. Kunskap hos handläggare, tvärsektoriell samverkan och tillgång på nätverk både lokalt och regionalt ger bästa kundservice. Möten ute i bygderna är också ett sätt att skapa dialog och få fram en bild av verkligheten och hur resurserna bäst kan användas.

Kommentarer inaktiverade.