Skånsk landsbygdskraft

5 reflektioner av Länsstyrelsens Helena Nilsson

Helena Nilsson, landsbygdsavdelningen på Länsstyrelsen reflekterar över att Sveriges oljeberoende har minskat genom enerieffektiviseriung och ökad bioenergiproduktion.

Helena Nilsson Foto: Jonas Gustafsson

1. Satsning på energieffektivisering genom rådgivning

 I landsbygdsprogrammet har det satsats mycket på rådgivning kring energieffektivisering. Det är en tacksam klimatsatsning eftersom den både gör miljönytta och sparar pengar för lantbrukaren. Jag tror att det framöver blir en självklarhet för lantbrukare att använda energi på ett smart sätt och tänka rätt redan från början när man bygger. Lantbruksutbildningarna borde satsa mer på de här frågorna och se till så att eleverna får kunskap kring produktion av förnybar energi och energieffektivisering, samt veta hur man kör sparsamt. Det är den verkligheten som kommer att möta dem. Med all sannolik kommer vi att få fler regleringar inom det här området. Att få in sparsam körning i maskinförarutbildningen diskuteras redan nu av Trafikverket, det är bra och inte en dag för tidigt.

2. Utmaningar blir möjligheter

Lantbruket har i sammanhanget intressanta utmaningar och möjligheter. Matproduktionen är en stark bidragande faktor till växthusgasutsläpp, samtidigt så har lantbruket alla möjligheter att vara en viktig pusselbit för att lösa klimatkrisen. Här finns nämligen en stor potential för att producera förnybar energi. När vi eldar halm eller flis eller rötar gödsel och grödor så kan vi framställa värme och energi, vilket många större gårdar i Skåne också satsar på. Av biogasen kan vi dessutom skapa drivmedel. Kör vi bilar på biogas från gödsel så minskar utsläppet av koldioxid med 180 % i förhållande till om vi kör på bensin. Dels eftersom fossilt bränsle byts mot förnybart. Dels eftersom de metan- och lustgasutsläpp som uppstår vid gödselhantering reduceras när man istället låter gödseln ta omvägen via en biogasanläggning.

3. Stor potential i Skåne

I Skåne finns stor potential för produktion av förnybar energi. Vi har gott om biomassa i form av restprodukter från skog och åker, samt i form av gödsel för produktion av småskalig fjärrvärme eller biogas. Bara en liten del av detta utnyttjas i dagsläget. Skåne är dessutom ett tätbefolkat län vilket ger större efterfrågan samt underlättar när man ska leverera energin, antingen den är i form av värme eller drivmedel.

4. Lönsamheten behöver förbättras

För att få igång produktionen av förnybar energi behöver lönsamheten förbättras. Det finns ett stort intresse ute på landsbygden för en hållbar energiproduktion. Investeringsstödet har varit en välbehövlig puff i rätt riktning men det räcker inte för alltid för att lönsamhetskalkylen ska gå ihop. De som satsar på förnybar energiproduktion borde ersättas för miljönyttan de bidrar till. När man t ex gör biogas av gödsel används metanet istället för att det läcker ut i atmosfären; en metanreduceringsersättning har varit uppe för diskussion i regeringen men har tyvärr ännu inte blivit av.

5. I  framtiden

I framtiden så tror jag att fler lantbrukare väljer satsa på produktion av sin egen energi. Kan man inte satsa på småskalig fjärrvärme eller biogas kanske man har bättre förutsättningar för vind- eller solenergi. På så sätt blir man självförsörjande och det blir ytterligare ett ben att stå på som företagare eftersom man kan få inkomster genom att sälja energi till andra. Köper kommunen värme och drivmedel lokalt så stannar dessutom arbetstillfällena i bygden. Vi kommer att se företagare med ett större helhetstänk och fler produktionsgrenar. För att nya typer av affärer ska bli möjliga så krävs också mer samverkan på landsbygden.

 

Kommentarer inaktiverade.