Skånsk landsbygdskraft

Beslut om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter år 2013

Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Lagstiftningspaketet består av fyra huvudförordningar som inbegriper direktstöd, marknadsinstrument och politiken för landsbygdsutveckling. Förslagen har därefter behandlats av jordbruksministrarna i det europeiska rådet vid ett antal möten.

 Vid mötet den 18-19 mars 2013 kunde ministrarna slutligen enas om principerna för en reform av jordbrukspolitiken. Nästa steg är förhandlingar med EU parlamentet. Ett slutligt beslut väntas föreligga i juni 2013. Sammantaget innebär detta att de nya reglerna för gårdsstöden kommer att kunna tillämpas år 2015.

I det följande redovisas de väsentligaste förändringarna jämfört med kommissionens ursprungliga förslag.

Ett av förslagen var en förgröning av gårdsstöden som innebär att 30 procent av gårdsstödet villkoras med miljökrav. Dessa innebär att permanenta betesmarker ska bevaras, att odlingen diversifieras med minst tre grödor och att ekologiska fokusområden skapas. Principen om förgröning accepterades men bl a Sveriges krav på undantag med hänsyn till de svenska förutsättningarna för jordbruksproduktion tillgodosågs. Undantagen innebär att jordbruk som omges av skogsmark inte ska behöva lägga mark i träda för att skapa ekologiska fokusområden. Undantaget gäller regioner som har mer än 50 procent skogsmark och där skogsarealen är tre gånger så stor som jordbruksarealen. Av klimatskäl medges även undantag från regeln om odling av minst tre grödor norr om 62 breddgraden.

Principen om en utjämning av gårdsstöden finns kvar enligt beslutet men medlemsländerna ges möjlighet att själva bestämma när och i vilken omfattning stöden ska utjämnas.

Flertalet medlemsländer ville till skillnad från Sverige utöka möjligheterna att koppla gårdsstöden. Enligt beslutet får i fortsättningen sju procent av stöden vara kopplade. I länder där det finns kopplade stöd får andelen vara 12 procent.

Medlemsländerna ges möjlighet att frivilligt sätta ett tak för stödbeloppen till enskilda jordbruksföretag på 300 000 euro. Möjlighet kommer även att finnas att trappa ned stöden ner till 150 000 euro. 

Vidare ges medlemsländerna möjlighet att ge extra gårdsstöd med 25 procent till yngre nystartade lantbrukare. Stöd kommer även att kunna lämnas små jordbruksföretag.

Vad gäller marknadsordningarna krävde Sverige bl a att sockerkvoterna skulle minskas. Beslutet innebär dock att kvoterna kommer att vara oförändrade till år 2017.

 Beslutet innebär inga förändringar för stödet till landsbygdutveckling. Medlemsländerna ges även i fortsättningen möjlighet att inom vissa ramar som kommer att var i stort sett oförändrade själva utforma program för landsbygdutveckling.

 Förenklingar i stödsystemen var en utgångspunkt för reformeringen. De förändringar som genomförs kommer dock knappast att leda till några förenklingar. De nya reglerna om bl a förgröning kommer snarast att leda till ytterligare kompliceringar.

 Finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken är fortfarande oklar. Rådet har tidigare beslutat om förslag till EU:s samlade budget som innebar vissa minskningar stöden till jordbruket. Detta förslag har dock avvisats av EU-parlamentet. Budgeten kommer att bli föremål för förhandlingar mellan Rådet och Parlamentet.

 

Bengt-Olof Svensson, Landsbygdsavdelningen, Länsstyrelsen Skåne

Kommentarer inaktiverade.